Jag och en kamrat har fått in en debattartikel om studieavgifter till vår kårtidning Nådige Lundtan. Vår ekonomkår är en av få kårer som står bakom regeringen om att göra den högre utbildningen till en kapitalistisk vara:
Den fria utbildningen är i fara
Lundaekonomernas ställningstagande för avgifter vid högre studier för icke-EES medborgare står inte alla medlemmar bakom. Vi anser att utbildning är en rättighet för alla, oberoende av plånbokens storlek. Diskriminering av icke-européer, som avgiftsinförandet ger upphov till, är även det en oönskad effekt. De studenter som skulle drabbas av regeringens planerade införande av avgifter kommer dessutom oftast från mindre utvecklade länder där deras tillskott i humankapital bidrar till demokratisk, social och ekonomisk utveckling. Kostnaden för dessa studenter är cirka en halv procent av högskolesektorns totala budget, vilket är en väldigt liten kostnad med hänsyn till de positiva externa effekter som dessa studenter bidrar med till vår utbildning (genom att tillföra olika perspektiv och erfarenheter). De positiva effekterna kommer vi antagligen att förlora, eftersom resultatet av införandet av avgifter troligtvis medför att icke-europeiska studenter väljer att studera i länder där utbildningen är fri eller åtminstone billigare än den av utredare Erland Ringborg föreslagna kostnaden motsvarande cirka 80 000 kronor.
Om man inför avgifter för en grupp, ändrar man synen på utbildning från någonting som gagnar samhället som helhet till att se utbildning som en individuell investering skild från samhällsnyttan. Man ändrar därmed synen på kunskap.
I andra länder har man redan genomfört liknande reformer. Exempelvis så införde under 2003 den tyska regeringen avgifter för just utomeuropeiska studenter. Samtidigt försäkrade Schröder högtidligt att detta absolut inte skulle komma på tal för inhemska studenter. För att befästa detta lagstiftade man och skrev ett tillägg till högskolelagen. Två korta år senare revs lagen upp efter påtryckningar från de konservativt styrda delstaterna. I dagens Tyskland måste alla studenter på högskolan betala en terminsavgift på 4 500 kronor och krav på höjningar hörs från allt fler håll.
Även i England smögs avgifterna in via de utomeuropeiska studenterna 1998, för att kort därefter även införa avgifter för inhemska studenter. Efter ett antal höjningar är de brittiska universiteten nu uppe i en maxavgift om £3 000 (cirka 40 000 kronor) per läsår.
Vi borde lära oss av våra grannländer och inse att ett undantag från den allmänna avgiftsfriheten kan komma att spridas och drabba oss alla!
Avgifter drabbar alltid låginkomsttagare mest, och vid ett universitet som Lund, med en omfattande social snedrekrytering, borde man aktivt arbeta för en jämlik högskola, inte befästa snedrekryteringen!
Vi vill därför uppmärksamma att Lundaekonomernas ställningstagande för införandet av avgifter vid högre utbildning för icke-européer är någonting vi inte kan ställa oss bakom. Bevara den fria högre utbildningen!
Victor Ståhl
Sofia Lord
10 kommentarer:
Kanske vore det en vettig idé att införa studieavgifter även för svenska studenter? Man tänker då två gånger innan man betala för att utbilda sig till något man inte får jobb som. Det är också så att det är mest människor med välbeställda föräldrar som utbildar sig, alltså kan subventionerad utbildning ses som omfördelande från fattig till rik.
Ett argument mot skulle vara att den sociala snedrekryteringen skulle öka. En fråga är dock: Är den sociala snedrekryteringen större i länder med mindre subventionering än i Sverige? I så fall hur mycket?
Niklas, du är för mycket inne i vansinniga ekonomiska modeller! Humankapitalmodellen kan knappast vara särskilt applicerbar på verkligheten.
Huvudargumentet mot studieavgifter är att man förändrar synen på utbildning. Förut såg man (iallafall till viss del) utbildning som något som berikade samhället som helhet. Nu vill man vända på det och se utbildning som en individuell ekonomisk investering med målet att maximera individers egennytta. På så sätt kommer utbildningar som inte ger mycket avkastning för individen inte väljas. Individer kommer överutbildas i välavlönade yrken, typ ekonomer och ingengörer. Andra yrken som biblotikarie och sjuksköterska kommer färre utbilda sig till. Det som är bra för en individ (rent monetärt) är inte alltid bra för SAMHÄLLET som helhet.
Vidare kommer utbildning ännu mer bli ett sätt att komma upp i den samhälleliga karriären. Ifrågasättande och levande utbildning där studenter studerar för att de är nyfikna kommer gå förlorad.
Den sociala snedrekryteringen kommer som du säger öka. Kolla på länder som har avgifter som t.ex. USA. De som läser på de anrika (dvs. dyra) universteten får bra jobb och skiktas högt i samhället. Arbetarklassstudenter får gå i mindre (billigare) högskolor där de inte alls kommer högt i samhällshierarkin. Alltså möjligheter till klassresor är mindre vid avgifter än vid gratis utbildning. Samtidigt kommer de som har bra kompetens inte få samma möjligheter som överklassen (ev också övre medelklass).
Du ser alltså inte något problem att utbildning (som allt annat) blir en vara på en marknad och inte en samhällelig rättighet oavsett plånbok? Är bara högre utbildning till för att t.ex. förändra samhället, inte bara för att ge utbildad arbetskraft till arbetsköparna (det tycker VSF och vad jag vet v också)?
Man skulle kunna ha en förhållandevis låg terminsavgift som man också kan låna till. Det skulle inte minska utbildningsmöjligheterna för människor men de skulle få mer press på sig att inte "lalla runt" på en massa kurser. Ett sådant system skulle inte nödvändigtvis innebära en ökad snedrekrytering. (För att minska den får man nog jobba hårdare med inlärning på lägre nivå.)
Jag tycker att det är ett problem att många utbildar sig till saker och sedan inte får jobb. Tror inte att de generellt sett är bra för samhället. Det är dessutom resursslöseri.
Ytterligare en fråga är hur många "nyfikna" studenter man ser i Sverige idag? Har svårt att tänka mig att de skulle bli färre med lite terminsavgifter...
Det med att ha en förhållandevis låg avgift är ett vanligt argument. Speciellt hos neoklassiska ekonomer. Det som börjar med avgifter för icke-EES medborgare (förövrigt är det rasistiskt att utesluta de utanför EES)slutar med skyhöga avgifter för inhemska studenter (exempelvis föreslår Erland Ringborg en avgift på 80 000 kr per termin för icke-EES studenter!). Läs gärna i vår debattartikel ovan. Helt klart är att den sannolikaste utvecklingen är att klyftorna ökar i samhället, där klass blir än mer beroende av vart man hamnar i samhället. Så alternativet enliugt mig är ingen avgift eller en mycket hög avgift för alla.
Det med att folk inte får jobb är ett samhälleligt problem som man inte löser genom att göra det svårare för vanligt folk. Den nyliberala synen att folk är lata och har sig själv att skylla dela jag inte. Om folk ska få jobb behövs en helt annan ekonomisk politik, där folk har möjlighet att välja mellan att jobba eller att studera.
Helt klart blir utbildning mer en individuell investering istället för en samhällelig rättighet och något som berikar hela samhället.
Förövrigt pläderar du alltså för ett ökat klassamhälle där ekonomisk bakgrund bestämmer vart man hamnar i samhället? Hur kan det vara resursslöseri att befolkningen ökar sina kunskaper?
Det är klart att det kan vara resursslöseri med utbildning. Ett exempel: om man lägger ned en massa pengar på att lära människor MS DOS eller något annat som inte används någonstans i samhället. Eller så kan man utbilda folk i hur man spränger sig i luften.
Om alla läste 80 poäng filmvetenskap skulle det få enorma konsekvenser för produktionen. Redan idag gör samhället ett val. Det är exempelvis knappast möjligt för dig att få studielån i tre år för att lära dig knyppla. Gränser måste dras och jag tycker att det är viktigt att utbildningar i större mån spottar ut människor som efterfrågas på arbetsmarknaden.
Jag tror inte att studieavgifter som man kan låna till måste innebära ett förstärkt klassamhälle.
Utbudet av studieplatser kan ju planeras efter samhällets behov, eller efter vad som är relevant för demokratin. Så som du resonerar är det bara efterfrågan som fullt ut styr vilka utbildningar som finns.
En skillnad mellan oss verkar vara att du vill att administrera kapitalismen så att det blir så bra som möjligt för alla. Jag menar att utbildning också kan vara en progressiv kraft för att också förändra samhället. Du vill att utbildning ENBART ska vara till för att generera varor på en marknad och inte för att öka människors kunskap och förståelse för omvärden.
Nä, du tror inte att det blir större klassklyftor mellan de som har råd att studera och de som inte blir det? Kolla på USA. Arbetarklasskids där har ju möjlighet att få stipendium, men det är ändås gigantiska klassklyftor.
Du anser inte att det blir ett ideologiskt skifte i synen på utbildning? Vill du alltså ha ett ideologiskt skifte?
Förresten appropå humankapitalmodellen jag klankade på ovan. Den visar ju på att mer förmögna studenter har större möjlighet att studera längre. Alltså, om modellen är användbar i verkligheten, så innebär det att överklasstudenter skiktas till längre utbildningar som läkare i högre grAd än idag. Arbetarklass kommer än mer skicktas till kortare utbildning där det är ABSOLUT säkert att de får jobb. Rika studenter kan studera flummigare kurser. Jag menar att studenter oavsett bakgrund ska ha lika möjligheter att studera, oavsett förmögenhet!
Ja, jag vill adiministrera kapitalismen så den blir så bra som möjligt för alla. Det är ju trist att vänta några hundra år innan det blir socialism...
Sen är det väl inte riktigt sant att det är lättare att göra klassresor i Sverige? Jämförelser mellan Europa och USA tenderar i alla fall att visa att det i alla fall inte är svårare i USA.
Vidare tror jag inte att man ska överdriva den högre utbildningens betydelse som självförverkligande etc. Det sitter en massa studenter och harvar på universitet utan att lära sig särskilt mycket. Tror inte att det skulle vara särskilt problematiskt att marknadsanpassa utbildningen något mer.
Varför ska fattiga betala rikas utbildning? Det är ju i praktiken så det är eftersom de rika utnyttjar utbildningen mer.
Jag menar, jämfört med dig, att man inte BARA ska fokusera på arbetsmarknaden.Det är i princip också är väldigt svårt att utbildna efter arbetsmarknaden, eftersom det är väldigt svårt att förutse framtida utveckling. Utbildning ska vara något mer än bara en individuell marknadsvara utan högre utbildning ska vara öppen för alla. Appropå socialismen, den kommer nog inte av sig själv, så att vänta ut den utan att kämpa för den är nog ingen bra metod. Vi måste kämpa för en jämlik världsordning. Hur menar du att man gör världen bättre genom att låta plånboken styra över den högre utbildningen?
Visst är det större möjligheter i Sverige att göra en klassresa. Inga höga avgifter och en kamp för en jämlik högskola över hela landet ska förebygga att man inte får lika möjligheter. Det kan man knappast säga om USA och liknande stipendiesystem. Där skiktas studenter med stora plånböcker till de fina universiteten och på de mindre högskolorna som inte ger några välbetalda jobb går studenter från arbetarklass.
Visst kan man hålla med dig om att högre utbildning i Sverige innehåller flertalet dåliga saker, men då ska man väl förbättra dom? Gör man det genom att stänga ute vissa studentgrupper?
Till saken hör att jag faktiskt är tveksam till att det de facto sker fler klassresor i Europa än i USA.
Jag tror inte att folk stängs ute om man kan låna till avgiften.
Skicka en kommentar