Ett starkt argument som förs fram är att vi behöver betala av på statsskulden för att stå redo nästa gång ekonomin krisar. Är statsskulden ett problem? Här är en jämförelse mellan högt utvecklade OECD länders bruttoskuld.
Källa: OECD. Japans siffror från 2008.
Sverige är gröna stapeln i diagrammet och vi kan lätt se att Sverige är ett av länderna med minst bruttoskuld. (Klicka på bilden så blir den skarpare och mer läsbar).
Bruttoskulden används oftast vid jämförelser mellan länder. Det betyder att man enbart kollar på skuldsidan, men inte vilka förmögenheter ett land har. Det är som att säga att en person är fattig eftersom han har ett banklån på en halv miljon. Den personen kan ha lånat till ett hus som är värd en halv miljon. Men personen kan också ha lånat till en bostad som är värd 4 miljoner. I det ena fallet har han en nettoförmögenhet som är noll och i det andra fallet en förmögenhet på 3,5 miljoner.
Det är således rimligt att kolla både på tillgångar och skulder. Det är så att staten betalar ränta på statsskulden. Men staten får också ränteintäkter på sina tillgångar. Ett exempel på en sorts ränteintäkt är avkastningen på statligt ägda företag. Skillnaderna mellan tillgångarna och skulderna kallas Nettostatsskuld.
Hur stor är då nettostatsskulden i Sverige?
Bruttoskatteskuld -1320 miljarder kronor (se här s. 7)
Nettoförmögenhet 1 272 miljarder kronor (se här s. 7)
Detta ger en nettoskatteskuld på 48 miljarder kronor eller 1,5 % av BNP.
Vi kan nu se att Sverige internationellt har en mycket låg statsskuld(brutto). Tar man också hänsyn till ränteinkomsterna från statens tillgångar är alltså nettoskulden nästan noll.
Det är lätt att hålla med Norman om att bruttoskulden blir mindre då man säljer Nordea. Samtidigt minskar inte nettoskatteskulden eftersom staten förlorar intäkter från Nordeas utdelningar många år framöver.
Det kan säkert finnas bra argument för att sälja Nordea. Men att betala av på statsskulden hör inte dit.
