I den senaste budgetpropen föreslår alliansen att täppa igen luckorna i bolagsskatten. En del stora företag betalar nämligen ingen bolagsskatt alls i Sverige. Utöver det föreslår alliansen en sänkning av bolagsskatten med 4,3%. Huvudargumentet är att lägre bolagskatt ökar investeringarna. Oppositionen är emot förslaget förmedlar Aktuellt. Men stora delar av oppositionen är egentligen för, men med olika förbehåll. Miljöpartiet vill sänka med ”bara” 1 % och Socialdemokraterna vill inte låna till en sänkning av bolagsskatten. Vänsterpartiet vill inte sänka skatten med argumentet att de vill satsa på andra (viktigare) saker. Sverigedemokraterna är för, de vill sänka bolagsskatten så skatten blir internationellt konkurrenskraftig. Huvudargumentet är alltså att sänkt bolagskatt gynnar investeringarna.
Som syns i diagramet nedan har Sverige ungefär lika hög bolagsskatt 2011 som övriga OECD-länder.
Diagramet ovan visar bolagskatten brutto, dvs. utan hänsyn till olika typer av avdrag, periodiseringar och liknande. Möjligen hade det varit intressant att använda statistik som tar hänsyn till det, men något sådant mått finns inte tillgängligt på OECD:s hemsida. Användningen av bolagsskatt brutto fungerar bra om avdragen och periodiseringarna är lika stora i varje land. Investeringarna räknas som investeringar i förhållande till Bruttonationalprodukten (BNP), eftersom rikare länder också har fler och dyrbarare investeringar.
Som syns i diagramet ovan verkar det inte finnas något samband mellan investeringarna och hur stor bolagskatten är. OECD-länder med lägre bolagskatter har inte större investeringar.
Andra åtgärder än sänkt bolagsskatt behövs alltså för att öka investeringarna.
Intäkterna från de igentäppta hålen i bolagskatten skulle kunna användas till upprustning av slitna bostäder, nybyggnation av bostäder, järnvägsinvesteringar och andra infrastruktursatsningar.
