mars 29, 2006

DN - Nyheter eller Propaganda?

I DN idag finns en artikel som tar upp studenters situation. Genom att systematiskt välja ut ett par studenter som passar DN bra rent politiskt belyser de personerna sin (ekonomiska) situation. De tar som hastigast upp problemet (dvs. studenters ekonomiska situation) men belyser bara EN subjektiv lösning på på problemet - det ska löna sig att arbeta.

Studenter som extrajobbar är relativt liten jämfört de som inte gör det. DN belyser därmed bara förbättringar för en liten grupp studenter och inte förbättringar för studentflertalet.
Idag finns det också andra sätt att förbättra (fattiga) studenters ekonomiska situation genom t.ex. höjt studiemedel, tandläkarreformer till unga och övergång från egenavgifter till skattefinansiering mm. Dessa reformer kommer i princip alla studenter till godo, till skillnad från höjda fribelopp (= hur mycket man får tjäna innan studiemedlet trappas av). Fribeloppen ligger förövrigt på 49 625 kr per halvår (givet 20 veckors studietermin) till skillnad från vad DN:s uppgift på 34 000 kr per ÅR - en tre gånger så hög siffra! Snacka om Propaganda!

mars 24, 2006

Intressanta valkampanjer att vänta!

Moderaternas hemsida finns en massa justa bilder på Förnyaren i Moderaterna (iofs kan man ju fråga sig hur förnyande det är att ha kavaj på varje bild..). Undrar när vi får se den starke ledaren i Vänsterpartiet poserande som skogshuggare, gruvarbetare eller rentav som engelsk benknäckare i leriga fotbollskläder? Eller Maud jagas av ett gäng skäggiga och maskerade ungdomar med fransk brytning? Eller Göran Hägglund och Åke Green sittandes i ett biktbås och sörpla nattvardsvin?

Det kan nog bli en rolig valrörelse!

Mästerskap i stollighet: Pekgul och Partiet

Intressant är det när icke-borgeliga krafter får komma fram på borgeliga debattsidor så är det sådana krafter som i princip har samma åsikter som debattredaktionen. Den förtvinande lilla nätverket "Vänster för Europa" publicerade för ett par månader sen en artikel på DN Debatt om bl.a. EU-frågor och överstatlighet - åsikter som helt klart DN-redaktionen gillade. På DN Debatt idag (24/3) pläderar Nalin Pekgul för monarkin och att Socialdemokraterna ska ta bort kravet på republik - ytterligare en åsikt som DN-redaktionen gillar. Och samtidigt visar de upp ett "balanserat" debattklimat där både högern och vänstern kan debattera på "lika villkor".

I Pekguls artikel står det en hel del tokigheter men jag har valt att bara ta upp några få gobitar ur artikeln (läs hela artikeln!).
I artikeln kan man läsa följande:

I stället ska kungahuset ses som ett verktyg för demokratin och som den samlande kraften i ett mångkulturellt samhälle. Många intellektuella saknar förståelse för monarkins popularitet. Men så har de kanske inte heller den där riktigt nära kontakten med folk. För oss invandrare är den svenska flaggan och kungahuset viktiga tecken på vår nya tillhörighet. De feminister som vill avskaffa monarkin gör mig mycket arg. Nu när vi äntligen ska få en kvinnlig regent.

[...]

Det nya förslaget om att man ska ha full insyn i kungens ekonomi visar tyvärr på en brist på erkänsla för monarkin. Förslaget är helt fel tänkt. Vi har ett kungahus och då måste vi ge dem förtroendet att sköta sig själva.

Är det Pekgul själv som är en tokstolle eller är det Partiet som är stolliga i och med att släppa fram personer som Pekgul i ledande ställning?

mars 23, 2006

Tips: "Vänstervindar i Latinamerika" på P1

Peter Torbiörnsson har gjort ett återbesök efter 35 år och Evo Morales Bolivia är, i varje fall än så länge, ett mycket lyckligare land än då. Det går bra att lyssna på programet på deras hemsida.

mars 22, 2006

Marx-citat 4

Jag fordrar alltså en arbetsdag av normal längd, och jag kräver den utan att vädja till ditt hjärta, ty när det gäller penningsaker, får inte känslan råda. Du kan vara en mönstermedborgare, kanske medlem i föreningen för djurplågeriets avskaffande, du tillhör kanske t.o.m de frälsta, men det som du representerar gentemot mig, har inget hjärta i bröstet. Vad man tycker sig höra där, är mitt eget hjärtats slag. Jag kräver normalarbetsdagen, emedan jag liksom varje annan försäljare fordrar att få ut värdet av min vara. (Kapitalet - första boken, 1997, s. 201)

Detta lilla stycke betonar att exploateringen av arbetarna bör härledas från den kapitalistiska produktionsprocessen snarare än från någon sorts föreställning att kapitalisterna är elaka av naturen.

PS. Kolla gärna in Marx-citat 1, 2 & 3!

mars 15, 2006

Studentprotester i Frankrike

Franska studenter gör motstånd mot urholkad arbetsrätt för unga löntagare (under 26 år) genom bl.a. blockader och strejker. Centralt är regeringens lag om ungdomsjobb med minskat anställningsskydd. Lagen handlar om arbetsköparnas rätt att avskeda nyanställda unga löntagare efter 2 år utan motivering. En lag som lätt kan jämföras med Maud Olofssons svenska förslag om flexiblare (läs: otryggare) anställningsvillkor för unga löntagare!

Till exempel har Lilles statsvetenskapliga instutition i norra Frankrike varit avstängt sen förra onsdagen (alltså en vecka). Studenterna kontrollerar instutitionen och på andra håll i landet har flertalet intutioner blockerats i över 3 veckor och vissa i mer än en vecka. Totalt sett är 40-talet universitet i hela Frankrike delaktiga i protesterna och motståndsrörelsen är hoppfulla att kunna stoppa lagförslaget.

Intressant är också att motståndet är brett - även fackföreningarna är kritiska till lagförslaget. På lördag manar fackföreningarna tillsammans med studenterna till demonstrationer över hela Frankrike. En tydlig kamp mellan löntagarkollektivet och borgarklassen!

mars 13, 2006

Doktor Kosmos - Dom ljuger

Knivskarpt textstycke ur låten Dom ljuger från Doktor Kosmos senaste album Ett enkelt svar.

Det dom kallar drivkraft
Kallar jag för girighet
Och det dom kallar avundsjuka
Kallar jag för jämlikhet
Det dom kallar sund ekonomi
och järnhård vetskap
Kallar jag för högerideologi
och maktens redskap
Och det dom kallar farlig utopi
Och kommunism
Kallar jag för vanlig empati
Och altruism

Marknadsprissättning vs. reglerade fasta priser

De senaste dagarna har jag sysselsatt mig genom att leta biljetter till In Flames och Sepulturas spelning i Stockholm. De ställen jag letat på är internetauktionssidan Tradera samt blocket.se. Skillnaden mellan de ställena är att på Blocket bestämmer säljaren priset och på Tradera får köparna bjuda över varandra (dvs. konkurrera) om priset. På Blocket sätts ett fast pris och först till kvarn eller köparens lämplighet (från säljarens perspektiv) bestämmer allokeringen. På Blocket kan alltså säljaren bestämma vem han säljer till. Icke-ekonomiska faktorer kan spela in, som t.ex. att säljaren kanske bara vill göra av sig med en produkt och vill att köparen ska få ett skäligt pris. På en marknad som Tradera KAN inte t.ex. etiska värderingar och altruism komma fram på samma sätt som på Blocket. Dock gör ett pristak på Tradera, som är valfritt att ha för säljaren, att altruism och etiska värderingar i viss mån kan tas hänsyn till.

En praktisk skillnad i pris mellan de olika siterna är att Tradera implicerar ett mycket högre pris och Blocket ett avsevärt lägre. Tradera är ett bra system (fri marknadsprissättning) för säljarna och Blocket är ett bra system (säljarna sätter fasta priser) för köparna, dvs. konsumenterna. Stämmer detta i resten av samhällsekonomin?

mars 12, 2006

Planekonomi - varför funkade det inte?

Marx motto var att vara kritisk mot allt. Jag ska här ta upp diverse problem som finns i en planekonomi. Det eftersom att de "anti-kapitalistiska" system som i störst omfattning har funnits har varit av den östeuropeiska eller den kinesiska modellen av planekonomi (det finns förövrigt exempelvis naturbefolkningar som har haft ett kommunistiskt produktionssätt och den jugoslaviska modellen av planhushållning). Kritiken bygger i stort på ett av Sten Ljunggrens inlägg i debatten om marknader och planekonomi (som alla socialister borde läsa för att få en uppfattning om planekonomins praktiska och teoretiska problem) i Röda Rummet.

Ett av Ljunggrens argument mot planekonomi är stelheten i en östeuropeisk typ av planekonomi. Där var de planerade momenten i en ekonomin organiserade i olika ministerier. Om t.ex. en cykel skulle produceras i en cykelfabrik så krävdes det färg. Färgen producerades i en annan fabrik som också låg under ett annat ministerium. För att kunna få tag på denna råvara så skulle cykelfabriken kunna ha haft en horisontell kontakt med färgfabriken, men i en östeuropeisk typ av planekonomi så var besluten tvugna att gå till toppen i hierarkin och sen ner till färgfabriken. Detta gör att riskerna för informationsspill ökar (dvs. att informationen förvrängs innan den kommer till färgfabriken) och att leveransen tar lång tid. Vidare nämner Ljunggren att produkter ofta skapas genom interaktioner dels mellan olika organistioner och dels mellan organisation och konsumenten (detta kallar man i företagsekonomi ofta samproduktion med konsumenten). Ljunggren tar även upp att privata planekonomier (storföretagen) ser annorlunda ut jämfört med en östeuropeisk planekonomi. Den största "privata planekonomin" har t.ex. enbart 500 000 lönearbetare, medan Sovjet hade 100 tals miljoner invånare (och således en mycket stor arbetskraft). Detta gör att t.ex. informationssvinnet blir mycket större i den östeuropeiska varianten av planekonomi och mer problematisk.

Vidare har många upptäkter skett genom planhushållning och planekonomi (som Sovjets framgångar i rymdindustrin och Kubas framgångar i läkemedelsforskning). Ljunggren menar att interaktionen mellan människor gör att nya kreativa lösningar sker - det sker inte under ett offentligt planekonomisystem. Vidare är det också ett problem att konsumenterna inte kan uttrycka sin efterfråga på en produktmarknad. Marknadsundersökningar och t.ex. direktdemokratisk planering kan iofs lösa endel av problemet men det kommer fortfarande vara problem att producera vad folk vill ha.

Nu är inte allt det här mina åsikter och jag skulle naturligtvis i god maoistisk anda kunna begå självkritik av vad jag skrivit. Men det gör jag kanske vid ett senare tillfälle (det finns mycket att kritisera Ljunggren marknadssocialistiska variant också).

mars 10, 2006

TV-tips: HC Z

Ja nu har HC Z satt igång. Ett gäng sköna nördar som aldrig förut spelat ishockey får under ett par veckor lära sig att lira hockey. Serien är också en uppföljare på TV-serien om fotbollslaget FC Z. TV-serien HC Z bygger på lagarbete och humanism istället för individuellt handlande och utröstning. Verkar bli en hyfsat bra serie även om den nog inte på långa vägar når upp till FC Z:s nivå.

Roligast från senaste avsnittet: Målvakten Matti åkte mot sitt eget mål men har inte lärt sig att stanna, vilket ledde till att han trillar in i målet och ligger där som en fisk i ett nät (iofs kanske lite taskigt att tycka att en sån händelse är rolig men man skrattar ju med honom, inte åt honom).




























Matti är förövrigt rädd för ett kommunistiskt världsherravälde. Borde man inte vara mer rädd för ett kapitalistiskt globalt system?

E.A.K : Dra åt helvete!

Har du fått allt du pekar på? Har din uppväxt varit finkulturell? Har du spelat golf, tennis och squasch? Ser du ner på en icke-intellektuell? Har du ärvt aktier från farmor och farfar? Har du lärt dig att äta utan at smaska? Har du druckit te ur små glasmuggar? Skryter du om din skidresa i Alperna?

Då kan du dra åt helvete
du kan dra åt helvete

Har du seglat med far i skärgården? Har du gått med mor till konstmuseet? Har du smugsupit i gillesstugan? Har du kommit in på Handelshögskolan?

SVAR: Nepp - tror inte det va. Tennis har jag spelat några gånger på en överväxt gammal tennisplan, nån gång har jag spelat squasch - skitkul! Golf har jag också testat - småtrevligt. Ja vafan icke-intellektuell arbetarklass har rasistiska och obehagla åsikter - fy fan! Farfar var en fattig prost utan ägodelar (dvs. proletär bland proletärerna) och farmor hemmafru tror jag (de dog typ 15 år innan jag föddes..). Nej varför ska man äta om man inte kan smaska? Te ur glas, vilken jädra hädelse - stora muggar ska det vara! Klart jag skryter om mina resor i Alperna. Seglat med farsan och pappas kompis Leif som är snickare i Vänern. Konstmuseet+mor=falskt. Nej. Handelshögskolan är ett ställe för snobbar som Ali Esbati, vi revolutionärer läser i Lund!

SLUTSATS:
Kapitalistklass:6 rätt
Arbetarklass: 8 rätt
=> Mellanskikt / Övre arbetarklass? Äh vafan - mellanklass va?

mars 08, 2006

Svenska låginkomstagare stora förlorare i EUropa?

I DN Debatt idag presenteras en studie som Svenskt Näringsliv gjort. Som vanligt tar de den lilla mannens perspektiv men argumenterar för den store mannen. Efter att bara läst debattartikeln kan jag se vissa brister i studien. Varför fokusera enbart på individens disponibla inkomst? Subvensionerad offentlig service (dvs. finansiering genom skatter) borde gynna den lägre delen av arbetarklassen. Och den subvensionerade offentlig servicen är väl större i Sverige än i många andra länder? Således borde även utgiftssidan analyseras för att analysen ska få en bättre bild av verkligheten.

Intressant vore också att se hur utvecklingen såg ut för de lägst ställda såg ut 1960-1981, dvs. då man förde en keynsiansk och social politik. Efter att ha radikalt omlagt sin politik de senaste två decenierna så kanske utvecklingen inte är så konstig? Inflationsbekämpning i en "privatiserad" riksbank istället för arbetslöshetsbekämpning i en demokratiskt styrd riksbank, budgetöverskottsmål i finanspolitiken ("sunda finanser"), utgiftsTAK, utförsäljning av statliga företag, avregleringar av ekonomin, marginalskattesänkningar för överklassen, skattehöjningar på t.ex. moms är några exempel på reformer de senaste två decenierna. Listan kan göras hur lång som helst, men en sak har dessa reformer gemensamt - borgelig ekonomisk politik. Detta har bl.a. lett till att inkomsterna har ökat för den rikaste femtedelen.

Om man mäter förändringen av realinkomst relativt BNP så är förändringen snarare beroende av om man för en ökat omfördelande politik idag, inte om att man för en politik som är lika omfördelande som tidigare. Således skulle resultatet kunna bero på att vi har fört för LITE politik med målet att utjämnande av ekonomiska klyftor!

mars 07, 2006

USA - Demokratins försvarare

USA är som alla vet ett föredöme vad gäller att skapa demokrati och gynna fattiga länders ekonomiska och sociala utveckling. När Världsbanken skapades 1944, så kom USA att kontrollera 35 % av rösterna. Samtidigt krävdes 80 % av rösterna för att få igenom reformer. Idag har USA dragit ner på sitt kvantitativa antal röster till 16% - en mycket altruistisk och solidarisk handling! Enligt stadgarna måste idag 85 % vara överens för att förändringar ska kunna genomföras.

Detta måste ses som helt i sin ordning. Demokratiska och fria stater bör ha kontroll över Världsbanken om en global demokratisk utveckling ska vara möjlig!









Symbolen för Frihet och Demokrati!

mars 06, 2006

Framtidstro och teknisk framstegstanke

Göran Greider skriver i Arbetarklassens återkomst om den framtidstro som härskade under efterkrigstiden. Då låg en bred samhällsvetenskap som grund för samhällets utformning. Men under mitten på 70-talet hände nåt. De borgeliga ekonomerna fick mer makt och inflytande i samhällsdebatten (efter att tidigare endast kritiserat den offentliga sektorns storlek och dess negativa effekter på tillväxten). Disskusionerna om olika sociala tillstånd kom att steg för steg ersättas med en mer instrumentell syn på samhället - den sociala framtidstanken ersattes således med en mer teknisk framstegstanke.

Jag väljer att likt Greider (s.224) ta upp exemplet färdtjänst. Idag är prissättningen av färtjänst reglerad på så sätt att färdtjänstresor är billigare för konsumenten än det priset en fri marknad skulle ge upphov till. Detta eftersom folket genom politiken har beslutat att även svaga i samhället ska ha rättighet till bra transporter till en rimlig kostnad. En neoklassisk ekonom skulle däremot föredra en marknadsprissättning av tjänsten. Reglerade priser ger upphov till överkonsumtion av tjänsten, vilket försämrar allokeringseffektiviteten av färdtjänster, vilket är negativt (enligt den neoklassiske ekonomen).

mars 01, 2006

Wal-mart, neo-vulgärekonomi och marxism

I senaste Dagens ETC finns ett välskrivet och intressant repotage. Det handlar om Wal-mart, världens största arbetsgivare (1,5 miljoner anställda!). Andreas Gustafsson skriver följande:

"Wal-Marts anställda kan inte betala sina räkningar. De tjänar helt enkelt för dåligt."

När inga fackföreningar existerar eller när de har lite makt (och med få och svaga regleringar av arbetsmarknaden) gör att arbetskraften knappt betalas såpass mycket att de kan reproducera sin egen arbetskraft. Löntagarna erhåller alltså nätt och jämt så mycket i lön att de kan tillfredsställa arbetarfamiljens sociala och kulturella behov. I Wal-Marts fall har de rentav kunnat trycka ned lönerna under kostnaderna för att reproducera arbetskraften - det kan man göra när det finns en armé av arbetslösa att tillgå.

Vidare finns det ytterligare kopplingar till Marx´ett och ett halvt sekel gamla teorier om kapitalismen. Stycket nedan visar på kapitalet och kapitalisternas strävan efter att förlänga arbetsdagen (för att på så sätt öka merarbetet, dvs. profiten).

"För fem år sedan hävdade före detta anställda att Wal-Mart inte respekterat delstatens lagar och förkortat deras lunchrast."

Detta är vad Marx för ett och ett halvt sekel ansåg att kapitalismen fungerade i industrin. Håll med om att de gamla teorierna funkar ganska väl även idag! Och det i en branch som var outvecklad på den tiden.

Vad skulle då en neo-vulgärekonom (dvs. en neoklassisk ekonom) anse om fallet Wal-Mart? Jo, han skulle anse att fri prissättning på varan arbetskraft är den mest effektiva. Fackföreningar och regleringar av arbetskraft ger upphov till s k dödviktskostnader. Folk blir arbetslösa pga. att löntagarna har för höga löner (arbetslöshet beror alltså inte delvis på att arbetsköpare tjänar på att de arbetslösa är desperata och arbetare i allmänhet är rädda att förlora sitt arbete). Vidare anser neo-vulgärekonomen att den individuelle säljaren av arbetskraft har lika stor makt som arbetköparen (löntagaren har ju många arbetsgivare och välja mellan). Antalet arbetsköpare är också enormt många, eftersom det är järnhård konkurrens mellan kapitalisterna - alla har ju lika stora möjligheter att starta företag! Marknadslösning är således den bästa för alla. Det eftersom det maximerar hela samhällsekonomins nytta, eller rättare sagt rikedom i pengar mätt (genom att en strukturell arbetslöshet i princip inte existerar).

Vilken av den marxistiska analysen och den neo-vulgärekonomiska analysen är mest modern och mest verklighetstrogen? Jag har svaret! Har du?