december 30, 2006
december 09, 2006
Magisteruppsats - INGEN upphovsrätt!
Att lägga kommunal verksamhet på entreprenad sägs vara allmänt attraktivt och ekonomiskt effektivt. Kolla in min magisteruppsats, där jag dels går igenom den internationella ekonomiska litteraturen i ämnet, men också i ett praktikfall studerar hur privat produktion av välfärdtjänster fungerar. Annars rekommenderas Klas Rönnbäck med en rapport och en bok i ämnet. Boken, likt rapporten heter "Privatiseringarnas pris"
september 19, 2006
Alliansen vann - folk går i landsflykt
Högeralliansen vann valet. Det mycket pga. att högern tryckte på punkter som traditionellt är socialdemokratiska (som ex. arbetsfrågan). Socialdemokraterna har i princip sedan explosionen av arbetslöshet i början av 90-talet fortsatt att föra en nyliberalt inriktad ekonomisk politik. Låg inflation före låg arbetslöshet, höga offentliga överskott istället för en statsbudget i balans på LÅNG sikt.
Det som att skjuta sig i foten att säga att jobben kommer. Det finns inga irrationella ekonomiska lagar obundna av tid och människors specifika agerande. Hoppas också att förlusten gör att Socialdemokratin begår självkritik. Hade de fört en rejälare vänsterpolitik så hade det varit mycket svårare för högerpartierna att kritisera socialdemokratin utifrån krav som full sysselsättning och misär. Alla skulle tydligen inte med..
Och för vissa blir det landsflytt. Jag flyr till oljeparadiset Norge och söker jobb. Full sysselsättning - arbete åt alla! "I Norge är det inte arbetgivarnas marknad" som min arbetsförmedlare uttryckte det. Vore just om det finns något arbete med fokus på ekonomisk politik!
Det som att skjuta sig i foten att säga att jobben kommer. Det finns inga irrationella ekonomiska lagar obundna av tid och människors specifika agerande. Hoppas också att förlusten gör att Socialdemokratin begår självkritik. Hade de fört en rejälare vänsterpolitik så hade det varit mycket svårare för högerpartierna att kritisera socialdemokratin utifrån krav som full sysselsättning och misär. Alla skulle tydligen inte med..
Och för vissa blir det landsflytt. Jag flyr till oljeparadiset Norge och söker jobb. Full sysselsättning - arbete åt alla! "I Norge är det inte arbetgivarnas marknad" som min arbetsförmedlare uttryckte det. Vore just om det finns något arbete med fokus på ekonomisk politik!
september 07, 2006
Abe på SVT
Abe har kommit med på SVT. Grymt. En bra kritik av demokratin och dess ofullständighet. Något akademisk dock..
Småföretag och utsugning
Det puttenuttas en hel del med småföretag. Det sägs om varje soloföretag anställer en person så utrotas arbetslösheten. Småföretagarna är goda entreprenörer och ser till vad marxister kallar bruksvärdet - alltså det som konsumenterna anser vara nyttigt och så. Och det är såklart sant, alla företag måste anpassa sig till vad konsumenterna efterfrågar. Men i verklgheten måste de skapa vinster åt ägarna och agera på ett konkurrensmässigt sätt för att inte slås ut från marknaden.
Ett exempel är när en anonym person anländer till en mindre anonym pub (Harrys) i Linköping. Eftersom de inte är ute efter att tillfredsställa konsumenternas eller samhällets behov så tar de emot en "överförfriskad" gäst och tar ut 80 kr i inträde av den personen. Sen strax efteråt följer en av vakterna den personer bakvägen ut från krogen och slänger ut den personen.
En vanlig kommentar: Varför nekar de honom inte bara inträde om han har ett par bjär under bältet? Ett rimligt svar är att de lever i en kapitalistisk värld där de tjänar på att handla som de gör. Företaget handlar helt rationellt utifrån sin situation.
Min fråga är således: Är privat företagande bra för konsumenterna?Är det en rimligt ekonomiskt system? Kan man motverka sådana effekter genom små reformer inom systemet, eller måste det förändras i grunden?
Ett exempel är när en anonym person anländer till en mindre anonym pub (Harrys) i Linköping. Eftersom de inte är ute efter att tillfredsställa konsumenternas eller samhällets behov så tar de emot en "överförfriskad" gäst och tar ut 80 kr i inträde av den personen. Sen strax efteråt följer en av vakterna den personer bakvägen ut från krogen och slänger ut den personen.
En vanlig kommentar: Varför nekar de honom inte bara inträde om han har ett par bjär under bältet? Ett rimligt svar är att de lever i en kapitalistisk värld där de tjänar på att handla som de gör. Företaget handlar helt rationellt utifrån sin situation.
Min fråga är således: Är privat företagande bra för konsumenterna?Är det en rimligt ekonomiskt system? Kan man motverka sådana effekter genom små reformer inom systemet, eller måste det förändras i grunden?
september 06, 2006
Implicerar överskottsmålen minskande skattemoral?
Det sägs att skattemoralen blir sämre och sämre. Det är nog sant. Fler och fler jobbar svart och skatteplanerar (t o m affärsdrivande statliga bolag). Men varför blir moralen sämre?
"För höga skatter!" svarar en person som röstar på högeralliansen. Den "opolitiske" och "neutrala" nationalekonomen intygar: "Så är det. Jag har en konkret modell på det. Skattekilar är också betydelsefulla". (Men att han inte har empirisk forskning som i någon större utsträckning stödjer det vill han inte berätta..)
Men är detta verkligen en rimlig och heltäckande förklaring? Inte då. Skattekvot (totala skatteintaget i förhållande till statens samlade inkomster) och skattemoral har iofs troligen ett samband, men man måste också ta hänsyn till hur skattepengarna används och OM de används.
Idag tas en hel del pengar in, men inte alla används. Vi har sen en tid ett sparande i statsbudgeten på två procent i genomsnitt. Pengarna används iställer för att spekulera på börsen och liknande. Och sparande i sig gör inte samhället rikare, endast arbete, produktivt arbete gör samhället rikare (Marx skulle säga att värde skapas när pengar ackumuleras och produktivt arbete utförs). Att hålla uppe arbetslösheten genom att spara gör alltså samhället fattigare än det skulle varit om man använt pengarna i det offentliga i form av satsningar på välfärden (ni vet skola, vårdtjatet..) eller i form av offentliga investeringar (t.ex. förbättrade kommunikationer, utbyggda bredbandsnät, bostäder så folk kan flytta och byta jobb lättare).
Johan Ehrenberg skriver ganska bra om skattemoral, överskottsmål osv. (s. 20-23).
"För höga skatter!" svarar en person som röstar på högeralliansen. Den "opolitiske" och "neutrala" nationalekonomen intygar: "Så är det. Jag har en konkret modell på det. Skattekilar är också betydelsefulla". (Men att han inte har empirisk forskning som i någon större utsträckning stödjer det vill han inte berätta..)
Men är detta verkligen en rimlig och heltäckande förklaring? Inte då. Skattekvot (totala skatteintaget i förhållande till statens samlade inkomster) och skattemoral har iofs troligen ett samband, men man måste också ta hänsyn till hur skattepengarna används och OM de används.
Idag tas en hel del pengar in, men inte alla används. Vi har sen en tid ett sparande i statsbudgeten på två procent i genomsnitt. Pengarna används iställer för att spekulera på börsen och liknande. Och sparande i sig gör inte samhället rikare, endast arbete, produktivt arbete gör samhället rikare (Marx skulle säga att värde skapas när pengar ackumuleras och produktivt arbete utförs). Att hålla uppe arbetslösheten genom att spara gör alltså samhället fattigare än det skulle varit om man använt pengarna i det offentliga i form av satsningar på välfärden (ni vet skola, vårdtjatet..) eller i form av offentliga investeringar (t.ex. förbättrade kommunikationer, utbyggda bredbandsnät, bostäder så folk kan flytta och byta jobb lättare).
Johan Ehrenberg skriver ganska bra om skattemoral, överskottsmål osv. (s. 20-23).
september 03, 2006
Gunnar, Göran och Fredrik? Vilka ska bort?
Det här är en grym kille. Gunnar Myrdal. Han vänder och vrider sig nog åt sossarnas borgeliga politik.. Arbete åt alla? Vilken idiotisk fråga säger Gunnar, vad är detta samhälle utan alla förmågor tas tillhanda? Markanden kan inte i sig själv lösa problemet med arbetslöshet. Beredskapsarbeten - skapa dem nu! Nä stoppa Borgarklassalliansen och de så kallade Socialdemokraterna i papperskorgen.
Vad säger Göran P? Nä men jobben kommer, du vet markanden sköter sig själv bäst. Vi har ingen makt. Jo just det, Adam Smith han var mer vänster än oss, men den osynliga handen hade han i alla fall rätt i. Globalisering och allt.. Vi kanske skulle sänka nån skatt. Vilken skatt gynnar mig bäst tro..?
Freddie: Du Göran, jag några invändningar..Det är ju två Arbetarpartier idag. Ett nytt och friskt, och ett gammalt och grått som vill att alla ska vara viljelösa och leva på bidrag. Nä, vi vill ju värna välfärden och bekämpandet av arbetslösheten är något centralt. Vi vet inte direkt hur vi ska få bort arbetslösheten o så men vi tror ändå att det e bra med begränsade socialförsäkringssytem, svag facklig organisering och dåliga villkor för arbetslösa. Ska det vara lönsamt att arbeta? Nja. Vår ståndpunkt är att det ska vara lönsamt för arbetare att arbeta, men gärna inte för dem som har varit så företagsamma och innovativa. De kan gärna leva på ränta. Ta bort lite incitament för dem att arbeta, de är ju entreprenörer trots allt. De kan ju gärna bli rika, men några måste ju trots allt ha incitamet för att arbeta.
Gillar du inte Göran & Fredrik? Är du löntagare och trött på orättvisor?Rösta då på Vänstern!
augusti 28, 2006
Det gamla arbetarpartiet och det nya
Har fått hem lite valmaterial och röstlappar i brevlådan. Socialdemokraterna är det traditionella arbetarpartiet och Moderaterna, i alla fall enligt de själva, det nya. Vilka är då de som ställer upp för de olika partierna? Ifrån vilka yrkeskategori kommer de? Jag har valt att kolla på Skåne län södras tio första riksdagskandidater från de båda partierna.
Att Moderata samlingspartiet har höginkomsttagare på valbar plats kanske inte är speciellt konstigt. Det är en docent, en byggnadsingenjör, en ekonom, en tullinsektör, ytterligare en (civil)ekonom, en utvecklingschef, en skogsägare och en kriminalinspektör. Denna rad av högstatus- och höginkomstyrken samt personer med mycket kapital är inte speciellt överraskande. Däremot är personalsekreterare och socialsekreterare exempel på tjänstemän som skulle kunna placeras in i arbetarklassen. Deras inkomster är inte speciellt höga och de har kanske inte speciellt mycket makt över andra och över sitt eget arbete.
Kandidater från arbetarklassen? Knappast. Kan ett arbetarparti representeras av personer från övre medelklass/överklass? Tveksamt..
Slutsats: Nä, högerparti i borgeosins intresse.
Socialdemokratiska arbetarpartiet måste väl vara ett arbetarparti? Det står det ju i namnet! Hur lätt som helst! Nja, kanske inte. Om vi återgår till metoden ovan: Vilka yrken har kanditerna? Fyra är riksdagsledarmöter, ett statsråd, en studieombudsman, ett oppositionsråd, en barnskötare, en studerande/lärare och en studerande. Alltså sex politiker eller liknande, två studerande och en arbetare. Alltså ungefär lika många från arbetarklassen som Moderaterna! Flertalet är, till skillnad från Moderaterna, politikerklass. Dock kan fritidspolitikerna vara svåra att dela in i fack, likaså studenter.
Slutsats: Lika litet arbetarparti som Moderaterna. Snarare politiker- och byråkratparti, men kanske inte lika mycket borgarklassparti som Moderaterna.
P.S Jag ser fram emot Moderaternas nästa kampanj:
Lika lite arbetarklass som Sossarna.
- Är du övre medelklass så gynnar vi dig.
- Är du arbetarklass så kan du lika väl rösta på oss - det blir bra för oss ändå.
Att Moderata samlingspartiet har höginkomsttagare på valbar plats kanske inte är speciellt konstigt. Det är en docent, en byggnadsingenjör, en ekonom, en tullinsektör, ytterligare en (civil)ekonom, en utvecklingschef, en skogsägare och en kriminalinspektör. Denna rad av högstatus- och höginkomstyrken samt personer med mycket kapital är inte speciellt överraskande. Däremot är personalsekreterare och socialsekreterare exempel på tjänstemän som skulle kunna placeras in i arbetarklassen. Deras inkomster är inte speciellt höga och de har kanske inte speciellt mycket makt över andra och över sitt eget arbete.
Kandidater från arbetarklassen? Knappast. Kan ett arbetarparti representeras av personer från övre medelklass/överklass? Tveksamt..
Slutsats: Nä, högerparti i borgeosins intresse.
Socialdemokratiska arbetarpartiet måste väl vara ett arbetarparti? Det står det ju i namnet! Hur lätt som helst! Nja, kanske inte. Om vi återgår till metoden ovan: Vilka yrken har kanditerna? Fyra är riksdagsledarmöter, ett statsråd, en studieombudsman, ett oppositionsråd, en barnskötare, en studerande/lärare och en studerande. Alltså sex politiker eller liknande, två studerande och en arbetare. Alltså ungefär lika många från arbetarklassen som Moderaterna! Flertalet är, till skillnad från Moderaterna, politikerklass. Dock kan fritidspolitikerna vara svåra att dela in i fack, likaså studenter.
Slutsats: Lika litet arbetarparti som Moderaterna. Snarare politiker- och byråkratparti, men kanske inte lika mycket borgarklassparti som Moderaterna.
P.S Jag ser fram emot Moderaternas nästa kampanj:
Lika lite arbetarklass som Sossarna.
- Är du övre medelklass så gynnar vi dig.
- Är du arbetarklass så kan du lika väl rösta på oss - det blir bra för oss ändå.
Arbete eller Bidrag?
Borgaren: Arbete eller bidrag? Vad vill du ha?
Arbetaren: Nä, arbetsfria inkomster måste vara att föredra framför att arbeta och slita för sitt uppehälle (Det är ju jobbigt!). Synd bara att man inte har så så mycket arbetsfria inkomster så man kan leva på det.. Så jag antar att det blir till att sälja sig oavsett man vill det eller inte. Men på den politiska [röst]marknaden säljer jag nog mig inte. Soffan duger bra iår också. Det är så man protesterar mot kapitalismen.. Genom att sluta sälja sig.
Arbetaren: Nä, arbetsfria inkomster måste vara att föredra framför att arbeta och slita för sitt uppehälle (Det är ju jobbigt!). Synd bara att man inte har så så mycket arbetsfria inkomster så man kan leva på det.. Så jag antar att det blir till att sälja sig oavsett man vill det eller inte. Men på den politiska [röst]marknaden säljer jag nog mig inte. Soffan duger bra iår också. Det är så man protesterar mot kapitalismen.. Genom att sluta sälja sig.
augusti 27, 2006
Ny blogg: Foto, morot och pilsner
Jag har, som en god entreprenör jag är, startat en ny blogg. Den kommer vara lite mer informell och undvika utläggningar om profitkvotens fallande tendens. Däremot så kan det hända att bilder på den presenteras. Så här beskriver jag den nya bloggen:
"En sida med de tre element. Foto för just det - foton. Morot för någoting som gräsätare kan äta. Pilsner symboliserar vätskan - Alltifrån olivolja till persikoöl. Vätskan har också ett visst samband med sport (och då fotboll framförallt)."
Dock kommer jag fortsätta med det proletära och det politiska på denna blogg. Alltså här blir det konkret och räta vinklar. På den nya sidan blir det kråkvinklar, kråkor och flumigheter samt en och annan rövinsfläck.
Nya bloggen. Flum für alle!
"En sida med de tre element. Foto för just det - foton. Morot för någoting som gräsätare kan äta. Pilsner symboliserar vätskan - Alltifrån olivolja till persikoöl. Vätskan har också ett visst samband med sport (och då fotboll framförallt)."
Dock kommer jag fortsätta med det proletära och det politiska på denna blogg. Alltså här blir det konkret och räta vinklar. På den nya sidan blir det kråkvinklar, kråkor och flumigheter samt en och annan rövinsfläck.
Nya bloggen. Flum für alle!
de Vylder om finansfolk
"Vi ser också hur finansmarknadens växande roll avspeglas i massmediernas nyhetsrapportering. Trots att jag själv är nationalekonom har jag på senare år fått allt svårare att intressera mig för ekonominyheterna, som allt oftare påminner om veckotidningarnas bantningstips. En skillnad är dock att bantningstipsen är mer tillförlitliga än de så kallade finansanalytikernas börskommentarer och placeringstips." (Tobinskatten, 2001 s. 114)
augusti 15, 2006
Globalisering 1
Arbetarklassen i sverige har historiskt kunnat kämpa till sig hyfsat höga löner och bra arbetsvillkor. Detta har inte genomförts utan att kapitalet fått en rejäl del av kakan. Kapitalet (och speciellt de mest lönsamma produktionsenheterna - oligopolföretagen) ville inte ta konsekvenserna av klasskamp under de gyllene årtiondena efter andra världskriget. De ville inte att kampen mellan intressena skulle ge upphov till "tidsförluster" för dem (som t.ex. strejker), utan gick med på högre löner, så länge som de fick hög avkastning. Men när konkurrensen mellan kapitalister ökar så blir företagen tvugna att hålla tillbaka prisökningarna på sina produkter. Detta innebar minskade profitnivåer. Då är den självklara frågan för kapitalet: Hur höja profiten i förhållande till investeringarna?
Svar: Globalisering! För att kunna sänka löneutbetalningarna började kapitalisterna hota om att flytta sina fabriker utomlands. Effekterna är tvåfaldiga. Kapitalisterna kan genom att flytta produktionen till ett låglöneland sänka sina arbetskraftskostnader. Men globaliseringen också som ett effektivt hot mot de anställda, arbetarna kan tänka sig att sänka sina löner för att deras jobb inte ska flytta utomlands. Men varför har vi då kvar vissa produktionsenheter? Varför flyr inte alla företag utomlands? Är de altruistiska? Vill göra något gott för sverige?
Svar: Ja, de kan nog vara altruistiska som personer och ja de kanske gillar sitt hemland (se här!). Svaret är snarare att de agerar utifrån sin position i kapitalackumulationssystemet och vill helt enkelt överleva som kapitalister (och inte tvingas lönearbeta). Eftersom de vill upprätta sin levnadsstandard och föröka sin rikedom flyttar de produktionen utomlands. Men, arbetsköparen träffar också på svårigheter vid utlandsflytt. Längre transporter, sämre infrastruktur och att kostnaderna för "korruption" avsevärt ökar är exempel som de möter. Samtidigt är kostar själva flytten och omstruktureringen en hel del. Förutsättningen är således att skillnaden i lön är mycket omfattande så att kapitalisternas vinster i och med lägre arbetskraftskostnader överstiger kostnaderna för omstrukturering, sämre infrastruktur, korruption och ökade transporter.
Hur påverkar globaliseringen de semiperiera ländernas? Mer om globalisering i nästa inlägg!
Svar: Globalisering! För att kunna sänka löneutbetalningarna började kapitalisterna hota om att flytta sina fabriker utomlands. Effekterna är tvåfaldiga. Kapitalisterna kan genom att flytta produktionen till ett låglöneland sänka sina arbetskraftskostnader. Men globaliseringen också som ett effektivt hot mot de anställda, arbetarna kan tänka sig att sänka sina löner för att deras jobb inte ska flytta utomlands. Men varför har vi då kvar vissa produktionsenheter? Varför flyr inte alla företag utomlands? Är de altruistiska? Vill göra något gott för sverige?
Svar: Ja, de kan nog vara altruistiska som personer och ja de kanske gillar sitt hemland (se här!). Svaret är snarare att de agerar utifrån sin position i kapitalackumulationssystemet och vill helt enkelt överleva som kapitalister (och inte tvingas lönearbeta). Eftersom de vill upprätta sin levnadsstandard och föröka sin rikedom flyttar de produktionen utomlands. Men, arbetsköparen träffar också på svårigheter vid utlandsflytt. Längre transporter, sämre infrastruktur och att kostnaderna för "korruption" avsevärt ökar är exempel som de möter. Samtidigt är kostar själva flytten och omstruktureringen en hel del. Förutsättningen är således att skillnaden i lön är mycket omfattande så att kapitalisternas vinster i och med lägre arbetskraftskostnader överstiger kostnaderna för omstrukturering, sämre infrastruktur, korruption och ökade transporter.
Hur påverkar globaliseringen de semiperiera ländernas? Mer om globalisering i nästa inlägg!
augusti 10, 2006
Bostäder eller Bostadsbrist?
Vi lever i ett samhälle där de med pengar och kontakter har det ganska bra. Detta gäller även bostadsmarknaden. Den funkar i och för sig ganska bra. För vissa! Företagen på byggmarknaden tjänar pengar och konsumenterna med kapital har möjlighet att köpa sig förbi bostadsköer genom att köpa bostadsrätter. Andra har det sämre. De måste förlita sig på att de som äger hyreshus är goda människor och hyr ut till dem som inte har fast jobb eller bra referenser. Detta är något som dels drabbar många unga och stora delar av arbetarklassen.
Denna vackra bild föreställer mina föräldrars sommarstuga (appropå bostäder). Den byggde far min med sina egna händer. Materialet är själplockat och självsågat. Spiken är utformad i grannens hobbysmedja. En proletär boning utan alienerad och exploaterad arbetskraft! Detta är det kommunistiska (eller snarare syndikalistiska) idealet!
Foto: Farsan Ståhl
juli 19, 2006
Fotbolls VM-elvan
Jag brukar i fotbollsmästerskapstider ta ut en personlig VM-elva. I min elva är detta mästerskap har jag tagit ut de bästa spelarna på respektive position och inte som i förra EM då jag tog ut det bästa laget. Jag har i detta mästerskap valt en 4-2-3-1 uppställning eftersom det är den mest använda uppställningen i VM och en uppställning man får in de mest glänsande spelarna. Nedan följer uppställningen:
Lehman
Cafu - Cannavaro - Thuram - Lahm
Viera - Ballack
Cole - Zidane - Henry
Klose
Konkurrensen om målvaktsposten i årets VM var knivskarp. Säg bara Bartez, van der Saar och Cassillas. För att inte tala om Buffon som föll på målsnöret. Lehman väljs framför Buffon eftersom han varit riktigt bra i hela VM. Även att tysken fullkomligt krossade de argentinska skyttarna i kvartsfinalens straffsparksläggning måste vägas in. Stabilt som fan!
Backlinjen var inte speciellt svår att ta ut. Cannavaro och Thuram väljs som mittbackar med Terry som främsta utmanare. Som ytterbackar väljs Lahm och Cafu med portugisiske Miguel och Zambrotta som bänkvärmare. Lahm är förövrigt VM:s positiva överraskning med moget spel. Duktig såväl offensiv som defensivt. Som en ung Roberto Carlos, fast stabil bakåt, skulle man kunna säga!
Mittfältet var svårare att ta ut, och då speciellt de offensiva mittfälltsplatserna. Viera som många (mig inklusive) har trott varit slut tar en defensiv mittfälltsposition. Ballack kompletterar på det centrala mittfältet, fast med en offensivare roll. Joe Cole och Henry tar ytterpositionerna där Henry får en lite friare roll. Zidane är självskriven som stångande spelfördelare. Vilka konkurrerade om mittfältsplatserna då? Essien på det centrala mittfältet och Sweinsteiger , Kaka och Gonzalez på de offensiva positionerna.
Den mest självklare spelaren återfinns på forwardspositionen.Gör man fem mål under ett VM och vinner skytteligan är man självklar som striker! Drogba, Crespo och Torres hamnar utanför planen. Nån av dem kanske man slänga in i slutet av en match a la´ VM 2006 (läs: 0-0 match)?
Inget VM som utmärker sig direkt. Möjligen de tråkiga slutspelsmatcherna och straffavgörandena. Ingen skräll att Italien vinner heller.
Lehman
Cafu - Cannavaro - Thuram - Lahm
Viera - Ballack
Cole - Zidane - Henry
Klose
Konkurrensen om målvaktsposten i årets VM var knivskarp. Säg bara Bartez, van der Saar och Cassillas. För att inte tala om Buffon som föll på målsnöret. Lehman väljs framför Buffon eftersom han varit riktigt bra i hela VM. Även att tysken fullkomligt krossade de argentinska skyttarna i kvartsfinalens straffsparksläggning måste vägas in. Stabilt som fan!
Backlinjen var inte speciellt svår att ta ut. Cannavaro och Thuram väljs som mittbackar med Terry som främsta utmanare. Som ytterbackar väljs Lahm och Cafu med portugisiske Miguel och Zambrotta som bänkvärmare. Lahm är förövrigt VM:s positiva överraskning med moget spel. Duktig såväl offensiv som defensivt. Som en ung Roberto Carlos, fast stabil bakåt, skulle man kunna säga!
Mittfältet var svårare att ta ut, och då speciellt de offensiva mittfälltsplatserna. Viera som många (mig inklusive) har trott varit slut tar en defensiv mittfälltsposition. Ballack kompletterar på det centrala mittfältet, fast med en offensivare roll. Joe Cole och Henry tar ytterpositionerna där Henry får en lite friare roll. Zidane är självskriven som stångande spelfördelare. Vilka konkurrerade om mittfältsplatserna då? Essien på det centrala mittfältet och Sweinsteiger , Kaka och Gonzalez på de offensiva positionerna.
Den mest självklare spelaren återfinns på forwardspositionen.Gör man fem mål under ett VM och vinner skytteligan är man självklar som striker! Drogba, Crespo och Torres hamnar utanför planen. Nån av dem kanske man slänga in i slutet av en match a la´ VM 2006 (läs: 0-0 match)?
Inget VM som utmärker sig direkt. Möjligen de tråkiga slutspelsmatcherna och straffavgörandena. Ingen skräll att Italien vinner heller.
juni 05, 2006
Bloggsemester
Dax för lite semester ifrån bloggandet. Det lär inte bli något inlägg, eller iallafall mycket sporadiskt, i sommar.
På dessa ställen kommer du säkerligen träffa på mig:
Tyskland. Vi ses säkert! Kommer hänga på Camp Hamburg.
Värmland. Päronens sommarstuga ligger i Värmskog. Hälsa på! Annars kommer jag nog bo endel i päronens lägenhet i Karlstad. Jobba lite i form av köra lite taxi kommer jag nog göra, men även läsa lite juste litteratur. Indoktrinera min systerson i marxismen står i kalendern! Också fixa den där uppsatsen. Alltid skönt att bli klar med sådana grejer..
Arvikafestivalen. Kommer jobba för Löken där.
Säljerydfestivalen. Softisch festivalisch. Kommer eventuellt dra dit. Garanterat kommer nakna hippies, en skock får och barn leka med mig där. Häng med du med!
Trevlig sommar, folks!!
Let the beer and the sun be with you!!
På dessa ställen kommer du säkerligen träffa på mig:
Tyskland. Vi ses säkert! Kommer hänga på Camp Hamburg.
Värmland. Päronens sommarstuga ligger i Värmskog. Hälsa på! Annars kommer jag nog bo endel i päronens lägenhet i Karlstad. Jobba lite i form av köra lite taxi kommer jag nog göra, men även läsa lite juste litteratur. Indoktrinera min systerson i marxismen står i kalendern! Också fixa den där uppsatsen. Alltid skönt att bli klar med sådana grejer..
Arvikafestivalen. Kommer jobba för Löken där.
Säljerydfestivalen. Softisch festivalisch. Kommer eventuellt dra dit. Garanterat kommer nakna hippies, en skock får och barn leka med mig där. Häng med du med!
Trevlig sommar, folks!!
Let the beer and the sun be with you!!
maj 16, 2006
Vem är det som tjänar på det?
Råkade lyssna en sväng på Björn Afzelius. Hans Gånglåt Från Sörgården är grymt bra musikaliskt. Framför allt har låten ett bra och dagsaktuellt textinnehåll. Appropå att det är fult att kalla sig kommunist. Appropå att Öst föll. Appropå ökad konkurrens bland lönearbetare.
Vem är det som tjänar på det?
Vem är det som tjänar på det?
Gånglåt från Sörgården
Världen är inte längre sig lik,
lötsligt är allting helt upp och ner.
Vitt har blitt svart och rätt har blitt fel,
man känner sig alldeles förvirrad.
Vem är det som tjänar på det?
Nu är det slut på gamla begrepp,
nu är det slut på Lenin och Marx.
Nu är det fult att va kommunist,
och snart är det fult att va sosse.
Vem är det som tjänar på det?
Nu är vi alla broderfolk, både i öst och väst.
Sen kan vi annektera dom, bara dom blir liberala.
Och vem är det som tjänar på det?
Nu kan vi exportera allt, nu finns det inga hinder.
Så ge dom narkotika, AIDS och pornografi.
Hjulen ska snurra, vinsten ska upp;
Arbetskraft finns hur mycket som helst.
Får vi en invasion ifrån öst
så lär det bli slagsmål om jobben.
Och vem är det som tjänar på det?
Småningom får vi uppleva två olika sorters mänskor;
En grupp som lyder och en som ingen vill ha.
Hemma i Sverige är det dock lugnt,
här är vi som en enda familj.
Här är det slut på strejker och bråk,
för lönerna dom ligger stilla,
och skatten är lika för alla.
Och vem är det som tjänar på det?
maj 09, 2006
Rädda allmännyttan!
Skriv på!
Såhär vill vi inte ha det! Nej till marknadshyror och omvandlingar av hyresrätter till bostadsrätter! JA till kommunal bostadsförmedling och Socialism!
Såhär vill vi inte ha det! Nej till marknadshyror och omvandlingar av hyresrätter till bostadsrätter! JA till kommunal bostadsförmedling och Socialism!
maj 08, 2006
Moderater, arbetsgivaravgifter och det anti-kommunistiska spöket
Moderaterna, det nya arbetarpartiet, vill att fler ska ha ett jobb att gå till. De värnar arbetslinjen. Visst, det är bra. Man tvivlar själv på t.ex. plusjobbsstrategin (som de facto tränger undan andra jobb i både offentlig och privat sektor) när man kan stärka den växande servicesektorn med ett par hundra tusen jobb i offentlig sektor (som det dessutom finns ett stort samhällsbehov av). Och JA det är ekonomiskt möjligt, och JA det är ett ideologiskt beslut. Vill man inte bygga ut offentlig sektor så ska man säga det och inte hyckla om att det inte går!
Jag är också positiv inställd till att styra ekonomin mot utökad serviceproduktion. Men vad vill då moderaterna? Jo, de vill ha fler restauranter, fler tvätterifirmor, fler pigor, fler frisersalonger etc. Känns det inte lite som en återgång till 1800-talets enkla varuproduktion (vara= produkt eller tjänst såld på en marknad)? Intressant är också att Moderater föredrar lågavlönade och stressiga jobb på en marknad än att stödja teknologiutveckling och framsteg. Alltså ett utökat klassamhälle med fler pigor snarare än högteknologisk och ekologisk hållbar utveckling. Dessa jobb som Moderaterna föreslår är också enligt Marx improduktiv konsumtion medan investeringar i teknologi och framtidsprodukter är produktiv konsumtion, dvs. konsumtion som (förhoppningsvis) kommer leda till framtida inkomster och varor som också är nyttiga för konsumenter och medborgare.
Problemet med Moderaternas ekonomiska syn är alltså inte bara slopandet av arbetsgivarvgifter utan vart de föreslår dem. Jag skulle personligen hellre se slopade arbetsgivaravgifter inom grön produktion, såsom förnyelsebara bränslen och återvinning, men även produktion och serviceproduktion som underlättar livet för "vanligt folk" (till skillnad från Moderaternas pigtjänster som sannolikt främst kommer konsumeras av överklassen). Sen måste man påpeka att de försök regeringen och samarbetspartierna med sänkt arbetsgivararvgift inte påverkat sysselsättning (dvs. "viljan att anställa") nämnvärt. Däremot verkar 6-timmars arbetsdag funka hyfsat bra. Exempelvis Toyota Center i Mölndal som införde det hela 2002. Men det finns tyvärr ett massivt motstånd från borgaralliansen och konservativa socialdemokrater.
Moderaterna är alltså det gamla vanliga ARBETSKÖPAR-partiet. För mer information om detta anti-kommunistiska spöke hänvisas till LO.
Jag är också positiv inställd till att styra ekonomin mot utökad serviceproduktion. Men vad vill då moderaterna? Jo, de vill ha fler restauranter, fler tvätterifirmor, fler pigor, fler frisersalonger etc. Känns det inte lite som en återgång till 1800-talets enkla varuproduktion (vara= produkt eller tjänst såld på en marknad)? Intressant är också att Moderater föredrar lågavlönade och stressiga jobb på en marknad än att stödja teknologiutveckling och framsteg. Alltså ett utökat klassamhälle med fler pigor snarare än högteknologisk och ekologisk hållbar utveckling. Dessa jobb som Moderaterna föreslår är också enligt Marx improduktiv konsumtion medan investeringar i teknologi och framtidsprodukter är produktiv konsumtion, dvs. konsumtion som (förhoppningsvis) kommer leda till framtida inkomster och varor som också är nyttiga för konsumenter och medborgare.
Problemet med Moderaternas ekonomiska syn är alltså inte bara slopandet av arbetsgivarvgifter utan vart de föreslår dem. Jag skulle personligen hellre se slopade arbetsgivaravgifter inom grön produktion, såsom förnyelsebara bränslen och återvinning, men även produktion och serviceproduktion som underlättar livet för "vanligt folk" (till skillnad från Moderaternas pigtjänster som sannolikt främst kommer konsumeras av överklassen). Sen måste man påpeka att de försök regeringen och samarbetspartierna med sänkt arbetsgivararvgift inte påverkat sysselsättning (dvs. "viljan att anställa") nämnvärt. Däremot verkar 6-timmars arbetsdag funka hyfsat bra. Exempelvis Toyota Center i Mölndal som införde det hela 2002. Men det finns tyvärr ett massivt motstånd från borgaralliansen och konservativa socialdemokrater.
Moderaterna är alltså det gamla vanliga ARBETSKÖPAR-partiet. För mer information om detta anti-kommunistiska spöke hänvisas till LO.
maj 04, 2006
Marx-citat 6
Då produktionsprocessen samtidigt är en process, där kapitalisten förbrukar arbetskraften, förvandlas arbetarens produkter inte endast till varor, utan också till kapital, till värden som utsuger den värdeskapande kraften, till existensmedel som köper människor, och till produktionsmedel som utnyttjar producenten. Arbetaren själv producerar därför ständigt den materiella rikedomen i form av kapital, en främmande makt som behärskar och exploaterar honom, och kapitalisten producerar ständigt arbetskraften i form av en subjektiv rikedomskälla, som alltid är skild från de medel, som är nödvändiga för att den ska kunna förverkligas i produkter, en abstrakt rikedomskälla, som endast existerar i arbetarens person - kort sagt: arbetaren som lönearbetare. Denna oavbrutna reproduktion, detta förevigande av arbetaren är den nödvändiga förutsättningen för kapitalistisk produktion. (Kapitalet - Första boken, Femte upplagan; s. 501-502)
Se även tidigare Marx-citat.
Se även tidigare Marx-citat.
april 18, 2006
april 14, 2006
Bloggkartan
Nu finns min blogg på bloggkartan.se. Där kan man se vilka bloggar som är registrerade och kommer från en viss ort/stad. Grymt värre!
Tradition i påsk
Häromdan tog jag en sväng på stan. Kollade lite efter smycken så här i påsktider. Vi hade tänkt att unna vår gemensamma piga i korridoren någoting extra. Tydligen ska det vara silver som gäller nu!
Härligt också att fler och fler annamar friheten, fredens och välståndets symbol. Hur bra skulle inte världen vara att leva i om alla tog till sig denna godhetens välsingnelse?
april 04, 2006
Bamse och anti-imperialism
Bamse ger sitt stöd till de före detta koloniernas befrielsekamp i en serie från slutet på 70-talet. Vad skulle han anse om den västerländska missionen i Irak för frihet, välstånd och demokrati?
Marx-citat 5
Man måste konstatera, att vår arbetare ser annorlunda ut, när han lämnar produktionsprocessen, än när han trädde in i den. På marknaden förhandlade han såsom ägare av varan arbetskraft med andra varuägare, den ene varuägaren gentemot den andre. Det avtal som han ingick med kapitalisten om försäljning av sin arbetskraft, gav så att säga svart på vitt att han är sin egen herre. Sedan handeln har avslutats, visar det sig att han i verkligheten inte var en fri man, att den tid för vilken han är tvungen att sälja den, att hans utsugare i själva verket inte släpper honom fri, "så länge det ännu finns en muskel, en sena, en droppe blod att exploatera". Till skydd mot "sina kvals orm" måste arbetarna sluta sig samman och som klass framtvinga en statlig lag , en samhällelig barriär, som hindrar dem själva att genom frivilligt kontrakt med kapitalet sälja sig och sitt släkte till död och slaveri" (Kapitalet - Första boken, Femte upplagan; s. 260-261)
Se även tidigare Marx-citat.
Se även tidigare Marx-citat.
april 02, 2006
Upphovsrätt och ägandeförhållande
På Foto-Lasses blogg finns en intressant artikel om upphovsrätt (som han kopplar till ägandeförhållandena i samhället). Läs den!
mars 30, 2006
mars 29, 2006
DN - Nyheter eller Propaganda?
I DN idag finns en artikel som tar upp studenters situation. Genom att systematiskt välja ut ett par studenter som passar DN bra rent politiskt belyser de personerna sin (ekonomiska) situation. De tar som hastigast upp problemet (dvs. studenters ekonomiska situation) men belyser bara EN subjektiv lösning på på problemet - det ska löna sig att arbeta.
Studenter som extrajobbar är relativt liten jämfört de som inte gör det. DN belyser därmed bara förbättringar för en liten grupp studenter och inte förbättringar för studentflertalet. Idag finns det också andra sätt att förbättra (fattiga) studenters ekonomiska situation genom t.ex. höjt studiemedel, tandläkarreformer till unga och övergång från egenavgifter till skattefinansiering mm. Dessa reformer kommer i princip alla studenter till godo, till skillnad från höjda fribelopp (= hur mycket man får tjäna innan studiemedlet trappas av). Fribeloppen ligger förövrigt på 49 625 kr per halvår (givet 20 veckors studietermin) till skillnad från vad DN:s uppgift på 34 000 kr per ÅR - en tre gånger så hög siffra! Snacka om Propaganda!
Studenter som extrajobbar är relativt liten jämfört de som inte gör det. DN belyser därmed bara förbättringar för en liten grupp studenter och inte förbättringar för studentflertalet. Idag finns det också andra sätt att förbättra (fattiga) studenters ekonomiska situation genom t.ex. höjt studiemedel, tandläkarreformer till unga och övergång från egenavgifter till skattefinansiering mm. Dessa reformer kommer i princip alla studenter till godo, till skillnad från höjda fribelopp (= hur mycket man får tjäna innan studiemedlet trappas av). Fribeloppen ligger förövrigt på 49 625 kr per halvår (givet 20 veckors studietermin) till skillnad från vad DN:s uppgift på 34 000 kr per ÅR - en tre gånger så hög siffra! Snacka om Propaganda!
mars 24, 2006
Intressanta valkampanjer att vänta!
På Moderaternas hemsida finns en massa justa bilder på Förnyaren i Moderaterna (iofs kan man ju fråga sig hur förnyande det är att ha kavaj på varje bild..). Undrar när vi får se den starke ledaren i Vänsterpartiet poserande som skogshuggare, gruvarbetare eller rentav som engelsk benknäckare i leriga fotbollskläder? Eller Maud jagas av ett gäng skäggiga och maskerade ungdomar med fransk brytning? Eller Göran Hägglund och Åke Green sittandes i ett biktbås och sörpla nattvardsvin?
Det kan nog bli en rolig valrörelse!
Det kan nog bli en rolig valrörelse!
Mästerskap i stollighet: Pekgul och Partiet
Intressant är det när icke-borgeliga krafter får komma fram på borgeliga debattsidor så är det sådana krafter som i princip har samma åsikter som debattredaktionen. Den förtvinande lilla nätverket "Vänster för Europa" publicerade för ett par månader sen en artikel på DN Debatt om bl.a. EU-frågor och överstatlighet - åsikter som helt klart DN-redaktionen gillade. På DN Debatt idag (24/3) pläderar Nalin Pekgul för monarkin och att Socialdemokraterna ska ta bort kravet på republik - ytterligare en åsikt som DN-redaktionen gillar. Och samtidigt visar de upp ett "balanserat" debattklimat där både högern och vänstern kan debattera på "lika villkor".
I Pekguls artikel står det en hel del tokigheter men jag har valt att bara ta upp några få gobitar ur artikeln (läs hela artikeln!). I artikeln kan man läsa följande:
I stället ska kungahuset ses som ett verktyg för demokratin och som den samlande kraften i ett mångkulturellt samhälle. Många intellektuella saknar förståelse för monarkins popularitet. Men så har de kanske inte heller den där riktigt nära kontakten med folk. För oss invandrare är den svenska flaggan och kungahuset viktiga tecken på vår nya tillhörighet. De feminister som vill avskaffa monarkin gör mig mycket arg. Nu när vi äntligen ska få en kvinnlig regent.
[...]
Det nya förslaget om att man ska ha full insyn i kungens ekonomi visar tyvärr på en brist på erkänsla för monarkin. Förslaget är helt fel tänkt. Vi har ett kungahus och då måste vi ge dem förtroendet att sköta sig själva.
Är det Pekgul själv som är en tokstolle eller är det Partiet som är stolliga i och med att släppa fram personer som Pekgul i ledande ställning?
I Pekguls artikel står det en hel del tokigheter men jag har valt att bara ta upp några få gobitar ur artikeln (läs hela artikeln!). I artikeln kan man läsa följande:
I stället ska kungahuset ses som ett verktyg för demokratin och som den samlande kraften i ett mångkulturellt samhälle. Många intellektuella saknar förståelse för monarkins popularitet. Men så har de kanske inte heller den där riktigt nära kontakten med folk. För oss invandrare är den svenska flaggan och kungahuset viktiga tecken på vår nya tillhörighet. De feminister som vill avskaffa monarkin gör mig mycket arg. Nu när vi äntligen ska få en kvinnlig regent.
[...]
Det nya förslaget om att man ska ha full insyn i kungens ekonomi visar tyvärr på en brist på erkänsla för monarkin. Förslaget är helt fel tänkt. Vi har ett kungahus och då måste vi ge dem förtroendet att sköta sig själva.
Är det Pekgul själv som är en tokstolle eller är det Partiet som är stolliga i och med att släppa fram personer som Pekgul i ledande ställning?
mars 23, 2006
Tips: "Vänstervindar i Latinamerika" på P1
Peter Torbiörnsson har gjort ett återbesök efter 35 år och Evo Morales Bolivia är, i varje fall än så länge, ett mycket lyckligare land än då. Det går bra att lyssna på programet på deras hemsida.
mars 22, 2006
Marx-citat 4
Jag fordrar alltså en arbetsdag av normal längd, och jag kräver den utan att vädja till ditt hjärta, ty när det gäller penningsaker, får inte känslan råda. Du kan vara en mönstermedborgare, kanske medlem i föreningen för djurplågeriets avskaffande, du tillhör kanske t.o.m de frälsta, men det som du representerar gentemot mig, har inget hjärta i bröstet. Vad man tycker sig höra där, är mitt eget hjärtats slag. Jag kräver normalarbetsdagen, emedan jag liksom varje annan försäljare fordrar att få ut värdet av min vara. (Kapitalet - första boken, 1997, s. 201)
Detta lilla stycke betonar att exploateringen av arbetarna bör härledas från den kapitalistiska produktionsprocessen snarare än från någon sorts föreställning att kapitalisterna är elaka av naturen.
Detta lilla stycke betonar att exploateringen av arbetarna bör härledas från den kapitalistiska produktionsprocessen snarare än från någon sorts föreställning att kapitalisterna är elaka av naturen.
mars 15, 2006
Studentprotester i Frankrike
Franska studenter gör motstånd mot urholkad arbetsrätt för unga löntagare (under 26 år) genom bl.a. blockader och strejker. Centralt är regeringens lag om ungdomsjobb med minskat anställningsskydd. Lagen handlar om arbetsköparnas rätt att avskeda nyanställda unga löntagare efter 2 år utan motivering. En lag som lätt kan jämföras med Maud Olofssons svenska förslag om flexiblare (läs: otryggare) anställningsvillkor för unga löntagare!
Till exempel har Lilles statsvetenskapliga instutition i norra Frankrike varit avstängt sen förra onsdagen (alltså en vecka). Studenterna kontrollerar instutitionen och på andra håll i landet har flertalet intutioner blockerats i över 3 veckor och vissa i mer än en vecka. Totalt sett är 40-talet universitet i hela Frankrike delaktiga i protesterna och motståndsrörelsen är hoppfulla att kunna stoppa lagförslaget.
Intressant är också att motståndet är brett - även fackföreningarna är kritiska till lagförslaget. På lördag manar fackföreningarna tillsammans med studenterna till demonstrationer över hela Frankrike. En tydlig kamp mellan löntagarkollektivet och borgarklassen!
Till exempel har Lilles statsvetenskapliga instutition i norra Frankrike varit avstängt sen förra onsdagen (alltså en vecka). Studenterna kontrollerar instutitionen och på andra håll i landet har flertalet intutioner blockerats i över 3 veckor och vissa i mer än en vecka. Totalt sett är 40-talet universitet i hela Frankrike delaktiga i protesterna och motståndsrörelsen är hoppfulla att kunna stoppa lagförslaget.
Intressant är också att motståndet är brett - även fackföreningarna är kritiska till lagförslaget. På lördag manar fackföreningarna tillsammans med studenterna till demonstrationer över hela Frankrike. En tydlig kamp mellan löntagarkollektivet och borgarklassen!
mars 13, 2006
Doktor Kosmos - Dom ljuger
Knivskarpt textstycke ur låten Dom ljuger från Doktor Kosmos senaste album Ett enkelt svar.
Det dom kallar drivkraft
Kallar jag för girighet
Och det dom kallar avundsjuka
Kallar jag för jämlikhet
Det dom kallar sund ekonomi
och järnhård vetskap
Kallar jag för högerideologi
och maktens redskap
Och det dom kallar farlig utopi
Och kommunism
Kallar jag för vanlig empati
Och altruism
Det dom kallar drivkraft
Kallar jag för girighet
Och det dom kallar avundsjuka
Kallar jag för jämlikhet
Det dom kallar sund ekonomi
och järnhård vetskap
Kallar jag för högerideologi
och maktens redskap
Och det dom kallar farlig utopi
Och kommunism
Kallar jag för vanlig empati
Och altruism
Marknadsprissättning vs. reglerade fasta priser
De senaste dagarna har jag sysselsatt mig genom att leta biljetter till In Flames och Sepulturas spelning i Stockholm. De ställen jag letat på är internetauktionssidan Tradera samt blocket.se. Skillnaden mellan de ställena är att på Blocket bestämmer säljaren priset och på Tradera får köparna bjuda över varandra (dvs. konkurrera) om priset. På Blocket sätts ett fast pris och först till kvarn eller köparens lämplighet (från säljarens perspektiv) bestämmer allokeringen. På Blocket kan alltså säljaren bestämma vem han säljer till. Icke-ekonomiska faktorer kan spela in, som t.ex. att säljaren kanske bara vill göra av sig med en produkt och vill att köparen ska få ett skäligt pris. På en marknad som Tradera KAN inte t.ex. etiska värderingar och altruism komma fram på samma sätt som på Blocket. Dock gör ett pristak på Tradera, som är valfritt att ha för säljaren, att altruism och etiska värderingar i viss mån kan tas hänsyn till.
En praktisk skillnad i pris mellan de olika siterna är att Tradera implicerar ett mycket högre pris och Blocket ett avsevärt lägre. Tradera är ett bra system (fri marknadsprissättning) för säljarna och Blocket är ett bra system (säljarna sätter fasta priser) för köparna, dvs. konsumenterna. Stämmer detta i resten av samhällsekonomin?
En praktisk skillnad i pris mellan de olika siterna är att Tradera implicerar ett mycket högre pris och Blocket ett avsevärt lägre. Tradera är ett bra system (fri marknadsprissättning) för säljarna och Blocket är ett bra system (säljarna sätter fasta priser) för köparna, dvs. konsumenterna. Stämmer detta i resten av samhällsekonomin?
mars 12, 2006
Planekonomi - varför funkade det inte?
Marx motto var att vara kritisk mot allt. Jag ska här ta upp diverse problem som finns i en planekonomi. Det eftersom att de "anti-kapitalistiska" system som i störst omfattning har funnits har varit av den östeuropeiska eller den kinesiska modellen av planekonomi (det finns förövrigt exempelvis naturbefolkningar som har haft ett kommunistiskt produktionssätt och den jugoslaviska modellen av planhushållning). Kritiken bygger i stort på ett av Sten Ljunggrens inlägg i debatten om marknader och planekonomi (som alla socialister borde läsa för att få en uppfattning om planekonomins praktiska och teoretiska problem) i Röda Rummet.
Ett av Ljunggrens argument mot planekonomi är stelheten i en östeuropeisk typ av planekonomi. Där var de planerade momenten i en ekonomin organiserade i olika ministerier. Om t.ex. en cykel skulle produceras i en cykelfabrik så krävdes det färg. Färgen producerades i en annan fabrik som också låg under ett annat ministerium. För att kunna få tag på denna råvara så skulle cykelfabriken kunna ha haft en horisontell kontakt med färgfabriken, men i en östeuropeisk typ av planekonomi så var besluten tvugna att gå till toppen i hierarkin och sen ner till färgfabriken. Detta gör att riskerna för informationsspill ökar (dvs. att informationen förvrängs innan den kommer till färgfabriken) och att leveransen tar lång tid. Vidare nämner Ljunggren att produkter ofta skapas genom interaktioner dels mellan olika organistioner och dels mellan organisation och konsumenten (detta kallar man i företagsekonomi ofta samproduktion med konsumenten). Ljunggren tar även upp att privata planekonomier (storföretagen) ser annorlunda ut jämfört med en östeuropeisk planekonomi. Den största "privata planekonomin" har t.ex. enbart 500 000 lönearbetare, medan Sovjet hade 100 tals miljoner invånare (och således en mycket stor arbetskraft). Detta gör att t.ex. informationssvinnet blir mycket större i den östeuropeiska varianten av planekonomi och mer problematisk.
Vidare har många upptäkter skett genom planhushållning och planekonomi (som Sovjets framgångar i rymdindustrin och Kubas framgångar i läkemedelsforskning). Ljunggren menar att interaktionen mellan människor gör att nya kreativa lösningar sker - det sker inte under ett offentligt planekonomisystem. Vidare är det också ett problem att konsumenterna inte kan uttrycka sin efterfråga på en produktmarknad. Marknadsundersökningar och t.ex. direktdemokratisk planering kan iofs lösa endel av problemet men det kommer fortfarande vara problem att producera vad folk vill ha.
Nu är inte allt det här mina åsikter och jag skulle naturligtvis i god maoistisk anda kunna begå självkritik av vad jag skrivit. Men det gör jag kanske vid ett senare tillfälle (det finns mycket att kritisera Ljunggren marknadssocialistiska variant också).
Ett av Ljunggrens argument mot planekonomi är stelheten i en östeuropeisk typ av planekonomi. Där var de planerade momenten i en ekonomin organiserade i olika ministerier. Om t.ex. en cykel skulle produceras i en cykelfabrik så krävdes det färg. Färgen producerades i en annan fabrik som också låg under ett annat ministerium. För att kunna få tag på denna råvara så skulle cykelfabriken kunna ha haft en horisontell kontakt med färgfabriken, men i en östeuropeisk typ av planekonomi så var besluten tvugna att gå till toppen i hierarkin och sen ner till färgfabriken. Detta gör att riskerna för informationsspill ökar (dvs. att informationen förvrängs innan den kommer till färgfabriken) och att leveransen tar lång tid. Vidare nämner Ljunggren att produkter ofta skapas genom interaktioner dels mellan olika organistioner och dels mellan organisation och konsumenten (detta kallar man i företagsekonomi ofta samproduktion med konsumenten). Ljunggren tar även upp att privata planekonomier (storföretagen) ser annorlunda ut jämfört med en östeuropeisk planekonomi. Den största "privata planekonomin" har t.ex. enbart 500 000 lönearbetare, medan Sovjet hade 100 tals miljoner invånare (och således en mycket stor arbetskraft). Detta gör att t.ex. informationssvinnet blir mycket större i den östeuropeiska varianten av planekonomi och mer problematisk.
Vidare har många upptäkter skett genom planhushållning och planekonomi (som Sovjets framgångar i rymdindustrin och Kubas framgångar i läkemedelsforskning). Ljunggren menar att interaktionen mellan människor gör att nya kreativa lösningar sker - det sker inte under ett offentligt planekonomisystem. Vidare är det också ett problem att konsumenterna inte kan uttrycka sin efterfråga på en produktmarknad. Marknadsundersökningar och t.ex. direktdemokratisk planering kan iofs lösa endel av problemet men det kommer fortfarande vara problem att producera vad folk vill ha.
Nu är inte allt det här mina åsikter och jag skulle naturligtvis i god maoistisk anda kunna begå självkritik av vad jag skrivit. Men det gör jag kanske vid ett senare tillfälle (det finns mycket att kritisera Ljunggren marknadssocialistiska variant också).
mars 10, 2006
TV-tips: HC Z
Ja nu har HC Z satt igång. Ett gäng sköna nördar som aldrig förut spelat ishockey får under ett par veckor lära sig att lira hockey. Serien är också en uppföljare på TV-serien om fotbollslaget FC Z. TV-serien HC Z bygger på lagarbete och humanism istället för individuellt handlande och utröstning. Verkar bli en hyfsat bra serie även om den nog inte på långa vägar når upp till FC Z:s nivå.
Roligast från senaste avsnittet: Målvakten Matti åkte mot sitt eget mål men har inte lärt sig att stanna, vilket ledde till att han trillar in i målet och ligger där som en fisk i ett nät (iofs kanske lite taskigt att tycka att en sån händelse är rolig men man skrattar ju med honom, inte åt honom).
Matti är förövrigt rädd för ett kommunistiskt världsherravälde. Borde man inte vara mer rädd för ett kapitalistiskt globalt system?
Roligast från senaste avsnittet: Målvakten Matti åkte mot sitt eget mål men har inte lärt sig att stanna, vilket ledde till att han trillar in i målet och ligger där som en fisk i ett nät (iofs kanske lite taskigt att tycka att en sån händelse är rolig men man skrattar ju med honom, inte åt honom).
Matti är förövrigt rädd för ett kommunistiskt världsherravälde. Borde man inte vara mer rädd för ett kapitalistiskt globalt system?
E.A.K : Dra åt helvete!
Har du fått allt du pekar på? Har din uppväxt varit finkulturell? Har du spelat golf, tennis och squasch? Ser du ner på en icke-intellektuell? Har du ärvt aktier från farmor och farfar? Har du lärt dig att äta utan at smaska? Har du druckit te ur små glasmuggar? Skryter du om din skidresa i Alperna?
Då kan du dra åt helvete
du kan dra åt helvete
Har du seglat med far i skärgården? Har du gått med mor till konstmuseet? Har du smugsupit i gillesstugan? Har du kommit in på Handelshögskolan?
SVAR: Nepp - tror inte det va. Tennis har jag spelat några gånger på en överväxt gammal tennisplan, nån gång har jag spelat squasch - skitkul! Golf har jag också testat - småtrevligt. Ja vafan icke-intellektuell arbetarklass har rasistiska och obehagla åsikter - fy fan! Farfar var en fattig prost utan ägodelar (dvs. proletär bland proletärerna) och farmor hemmafru tror jag (de dog typ 15 år innan jag föddes..). Nej varför ska man äta om man inte kan smaska? Te ur glas, vilken jädra hädelse - stora muggar ska det vara! Klart jag skryter om mina resor i Alperna. Seglat med farsan och pappas kompis Leif som är snickare i Vänern. Konstmuseet+mor=falskt. Nej. Handelshögskolan är ett ställe för snobbar som Ali Esbati, vi revolutionärer läser i Lund!
SLUTSATS:
Kapitalistklass:6 rätt
Arbetarklass: 8 rätt
=> Mellanskikt / Övre arbetarklass? Äh vafan - mellanklass va?
Då kan du dra åt helvete
du kan dra åt helvete
Har du seglat med far i skärgården? Har du gått med mor till konstmuseet? Har du smugsupit i gillesstugan? Har du kommit in på Handelshögskolan?
SVAR: Nepp - tror inte det va. Tennis har jag spelat några gånger på en överväxt gammal tennisplan, nån gång har jag spelat squasch - skitkul! Golf har jag också testat - småtrevligt. Ja vafan icke-intellektuell arbetarklass har rasistiska och obehagla åsikter - fy fan! Farfar var en fattig prost utan ägodelar (dvs. proletär bland proletärerna) och farmor hemmafru tror jag (de dog typ 15 år innan jag föddes..). Nej varför ska man äta om man inte kan smaska? Te ur glas, vilken jädra hädelse - stora muggar ska det vara! Klart jag skryter om mina resor i Alperna. Seglat med farsan och pappas kompis Leif som är snickare i Vänern. Konstmuseet+mor=falskt. Nej. Handelshögskolan är ett ställe för snobbar som Ali Esbati, vi revolutionärer läser i Lund!
SLUTSATS:
Kapitalistklass:6 rätt
Arbetarklass: 8 rätt
=> Mellanskikt / Övre arbetarklass? Äh vafan - mellanklass va?
mars 08, 2006
Svenska låginkomstagare stora förlorare i EUropa?
I DN Debatt idag presenteras en studie som Svenskt Näringsliv gjort. Som vanligt tar de den lilla mannens perspektiv men argumenterar för den store mannen. Efter att bara läst debattartikeln kan jag se vissa brister i studien. Varför fokusera enbart på individens disponibla inkomst? Subvensionerad offentlig service (dvs. finansiering genom skatter) borde gynna den lägre delen av arbetarklassen. Och den subvensionerade offentlig servicen är väl större i Sverige än i många andra länder? Således borde även utgiftssidan analyseras för att analysen ska få en bättre bild av verkligheten.
Intressant vore också att se hur utvecklingen såg ut för de lägst ställda såg ut 1960-1981, dvs. då man förde en keynsiansk och social politik. Efter att ha radikalt omlagt sin politik de senaste två decenierna så kanske utvecklingen inte är så konstig? Inflationsbekämpning i en "privatiserad" riksbank istället för arbetslöshetsbekämpning i en demokratiskt styrd riksbank, budgetöverskottsmål i finanspolitiken ("sunda finanser"), utgiftsTAK, utförsäljning av statliga företag, avregleringar av ekonomin, marginalskattesänkningar för överklassen, skattehöjningar på t.ex. moms är några exempel på reformer de senaste två decenierna. Listan kan göras hur lång som helst, men en sak har dessa reformer gemensamt - borgelig ekonomisk politik. Detta har bl.a. lett till att inkomsterna har ökat för den rikaste femtedelen.
Om man mäter förändringen av realinkomst relativt BNP så är förändringen snarare beroende av om man för en ökat omfördelande politik idag, inte om att man för en politik som är lika omfördelande som tidigare. Således skulle resultatet kunna bero på att vi har fört för LITE politik med målet att utjämnande av ekonomiska klyftor!
Intressant vore också att se hur utvecklingen såg ut för de lägst ställda såg ut 1960-1981, dvs. då man förde en keynsiansk och social politik. Efter att ha radikalt omlagt sin politik de senaste två decenierna så kanske utvecklingen inte är så konstig? Inflationsbekämpning i en "privatiserad" riksbank istället för arbetslöshetsbekämpning i en demokratiskt styrd riksbank, budgetöverskottsmål i finanspolitiken ("sunda finanser"), utgiftsTAK, utförsäljning av statliga företag, avregleringar av ekonomin, marginalskattesänkningar för överklassen, skattehöjningar på t.ex. moms är några exempel på reformer de senaste två decenierna. Listan kan göras hur lång som helst, men en sak har dessa reformer gemensamt - borgelig ekonomisk politik. Detta har bl.a. lett till att inkomsterna har ökat för den rikaste femtedelen.
Om man mäter förändringen av realinkomst relativt BNP så är förändringen snarare beroende av om man för en ökat omfördelande politik idag, inte om att man för en politik som är lika omfördelande som tidigare. Således skulle resultatet kunna bero på att vi har fört för LITE politik med målet att utjämnande av ekonomiska klyftor!
mars 07, 2006
USA - Demokratins försvarare
USA är som alla vet ett föredöme vad gäller att skapa demokrati och gynna fattiga länders ekonomiska och sociala utveckling. När Världsbanken skapades 1944, så kom USA att kontrollera 35 % av rösterna. Samtidigt krävdes 80 % av rösterna för att få igenom reformer. Idag har USA dragit ner på sitt kvantitativa antal röster till 16% - en mycket altruistisk och solidarisk handling! Enligt stadgarna måste idag 85 % vara överens för att förändringar ska kunna genomföras.
Detta måste ses som helt i sin ordning. Demokratiska och fria stater bör ha kontroll över Världsbanken om en global demokratisk utveckling ska vara möjlig!
Symbolen för Frihet och Demokrati!
Detta måste ses som helt i sin ordning. Demokratiska och fria stater bör ha kontroll över Världsbanken om en global demokratisk utveckling ska vara möjlig!
Symbolen för Frihet och Demokrati!
mars 06, 2006
Framtidstro och teknisk framstegstanke
Göran Greider skriver i Arbetarklassens återkomst om den framtidstro som härskade under efterkrigstiden. Då låg en bred samhällsvetenskap som grund för samhällets utformning. Men under mitten på 70-talet hände nåt. De borgeliga ekonomerna fick mer makt och inflytande i samhällsdebatten (efter att tidigare endast kritiserat den offentliga sektorns storlek och dess negativa effekter på tillväxten). Disskusionerna om olika sociala tillstånd kom att steg för steg ersättas med en mer instrumentell syn på samhället - den sociala framtidstanken ersattes således med en mer teknisk framstegstanke.
Jag väljer att likt Greider (s.224) ta upp exemplet färdtjänst. Idag är prissättningen av färtjänst reglerad på så sätt att färdtjänstresor är billigare för konsumenten än det priset en fri marknad skulle ge upphov till. Detta eftersom folket genom politiken har beslutat att även svaga i samhället ska ha rättighet till bra transporter till en rimlig kostnad. En neoklassisk ekonom skulle däremot föredra en marknadsprissättning av tjänsten. Reglerade priser ger upphov till överkonsumtion av tjänsten, vilket försämrar allokeringseffektiviteten av färdtjänster, vilket är negativt (enligt den neoklassiske ekonomen).
Jag väljer att likt Greider (s.224) ta upp exemplet färdtjänst. Idag är prissättningen av färtjänst reglerad på så sätt att färdtjänstresor är billigare för konsumenten än det priset en fri marknad skulle ge upphov till. Detta eftersom folket genom politiken har beslutat att även svaga i samhället ska ha rättighet till bra transporter till en rimlig kostnad. En neoklassisk ekonom skulle däremot föredra en marknadsprissättning av tjänsten. Reglerade priser ger upphov till överkonsumtion av tjänsten, vilket försämrar allokeringseffektiviteten av färdtjänster, vilket är negativt (enligt den neoklassiske ekonomen).
mars 01, 2006
Wal-mart, neo-vulgärekonomi och marxism
I senaste Dagens ETC finns ett välskrivet och intressant repotage. Det handlar om Wal-mart, världens största arbetsgivare (1,5 miljoner anställda!). Andreas Gustafsson skriver följande:
"Wal-Marts anställda kan inte betala sina räkningar. De tjänar helt enkelt för dåligt."
När inga fackföreningar existerar eller när de har lite makt (och med få och svaga regleringar av arbetsmarknaden) gör att arbetskraften knappt betalas såpass mycket att de kan reproducera sin egen arbetskraft. Löntagarna erhåller alltså nätt och jämt så mycket i lön att de kan tillfredsställa arbetarfamiljens sociala och kulturella behov. I Wal-Marts fall har de rentav kunnat trycka ned lönerna under kostnaderna för att reproducera arbetskraften - det kan man göra när det finns en armé av arbetslösa att tillgå.
Vidare finns det ytterligare kopplingar till Marx´ett och ett halvt sekel gamla teorier om kapitalismen. Stycket nedan visar på kapitalet och kapitalisternas strävan efter att förlänga arbetsdagen (för att på så sätt öka merarbetet, dvs. profiten).
"För fem år sedan hävdade före detta anställda att Wal-Mart inte respekterat delstatens lagar och förkortat deras lunchrast."
Detta är vad Marx för ett och ett halvt sekel ansåg att kapitalismen fungerade i industrin. Håll med om att de gamla teorierna funkar ganska väl även idag! Och det i en branch som var outvecklad på den tiden.
Vad skulle då en neo-vulgärekonom (dvs. en neoklassisk ekonom) anse om fallet Wal-Mart? Jo, han skulle anse att fri prissättning på varan arbetskraft är den mest effektiva. Fackföreningar och regleringar av arbetskraft ger upphov till s k dödviktskostnader. Folk blir arbetslösa pga. att löntagarna har för höga löner (arbetslöshet beror alltså inte delvis på att arbetsköpare tjänar på att de arbetslösa är desperata och arbetare i allmänhet är rädda att förlora sitt arbete). Vidare anser neo-vulgärekonomen att den individuelle säljaren av arbetskraft har lika stor makt som arbetköparen (löntagaren har ju många arbetsgivare och välja mellan). Antalet arbetsköpare är också enormt många, eftersom det är järnhård konkurrens mellan kapitalisterna - alla har ju lika stora möjligheter att starta företag! Marknadslösning är således den bästa för alla. Det eftersom det maximerar hela samhällsekonomins nytta, eller rättare sagt rikedom i pengar mätt (genom att en strukturell arbetslöshet i princip inte existerar).
Vilken av den marxistiska analysen och den neo-vulgärekonomiska analysen är mest modern och mest verklighetstrogen? Jag har svaret! Har du?
"Wal-Marts anställda kan inte betala sina räkningar. De tjänar helt enkelt för dåligt."
När inga fackföreningar existerar eller när de har lite makt (och med få och svaga regleringar av arbetsmarknaden) gör att arbetskraften knappt betalas såpass mycket att de kan reproducera sin egen arbetskraft. Löntagarna erhåller alltså nätt och jämt så mycket i lön att de kan tillfredsställa arbetarfamiljens sociala och kulturella behov. I Wal-Marts fall har de rentav kunnat trycka ned lönerna under kostnaderna för att reproducera arbetskraften - det kan man göra när det finns en armé av arbetslösa att tillgå.
Vidare finns det ytterligare kopplingar till Marx´ett och ett halvt sekel gamla teorier om kapitalismen. Stycket nedan visar på kapitalet och kapitalisternas strävan efter att förlänga arbetsdagen (för att på så sätt öka merarbetet, dvs. profiten).
"För fem år sedan hävdade före detta anställda att Wal-Mart inte respekterat delstatens lagar och förkortat deras lunchrast."
Detta är vad Marx för ett och ett halvt sekel ansåg att kapitalismen fungerade i industrin. Håll med om att de gamla teorierna funkar ganska väl även idag! Och det i en branch som var outvecklad på den tiden.
Vad skulle då en neo-vulgärekonom (dvs. en neoklassisk ekonom) anse om fallet Wal-Mart? Jo, han skulle anse att fri prissättning på varan arbetskraft är den mest effektiva. Fackföreningar och regleringar av arbetskraft ger upphov till s k dödviktskostnader. Folk blir arbetslösa pga. att löntagarna har för höga löner (arbetslöshet beror alltså inte delvis på att arbetsköpare tjänar på att de arbetslösa är desperata och arbetare i allmänhet är rädda att förlora sitt arbete). Vidare anser neo-vulgärekonomen att den individuelle säljaren av arbetskraft har lika stor makt som arbetköparen (löntagaren har ju många arbetsgivare och välja mellan). Antalet arbetsköpare är också enormt många, eftersom det är järnhård konkurrens mellan kapitalisterna - alla har ju lika stora möjligheter att starta företag! Marknadslösning är således den bästa för alla. Det eftersom det maximerar hela samhällsekonomins nytta, eller rättare sagt rikedom i pengar mätt (genom att en strukturell arbetslöshet i princip inte existerar).
Vilken av den marxistiska analysen och den neo-vulgärekonomiska analysen är mest modern och mest verklighetstrogen? Jag har svaret! Har du?
februari 27, 2006
Marx-citat 3
Pariskommunen av Karl Marx är på sina ställen ganska intressant. Pariskommunen skillde sig också på många sätt (i positiv bemärkelse) från hur de realsocialistiska länderna fungerade.
"Kommunen, utropar de, vill avskaffa egendomen, grundvalen för all civilisation! Mycket riktigt, mina herrar, kommunen ville avskaffa den klassegendom som förvandlar de mångas arbete till rikedom för ett fåtal. De hade för avsikt att expropiera expropriatörerna. Den ville göra den individuella egendomen som förvandlar de mångas arbete till verklighet genom att förvandla produktionsmedlen, jorden och kapitalet, som nu framför allt är medlen för slaveri och utsugning av arbetet, till enbart verktyg för det fria och associerade arbetet. Men detta är kommunismen, den "omöjliga" kommunismen." (1978; s.73)
Jag tolkar stycket ovan som att det är klassegendomen (dvs. det kapitalistiska ägandet av produktionsmedeln), som den fungerade då (och fungerar idag), som är det stora problemet. Däremot borde privatpersoner kunna äga produkter som har ett bruksvärde för personen i fråga och inte används i mervärdeproduktion.
PS. Kolla gärna Veckans Marx citat 1 och Marxcitat 2.
"Kommunen, utropar de, vill avskaffa egendomen, grundvalen för all civilisation! Mycket riktigt, mina herrar, kommunen ville avskaffa den klassegendom som förvandlar de mångas arbete till rikedom för ett fåtal. De hade för avsikt att expropiera expropriatörerna. Den ville göra den individuella egendomen som förvandlar de mångas arbete till verklighet genom att förvandla produktionsmedlen, jorden och kapitalet, som nu framför allt är medlen för slaveri och utsugning av arbetet, till enbart verktyg för det fria och associerade arbetet. Men detta är kommunismen, den "omöjliga" kommunismen." (1978; s.73)
Jag tolkar stycket ovan som att det är klassegendomen (dvs. det kapitalistiska ägandet av produktionsmedeln), som den fungerade då (och fungerar idag), som är det stora problemet. Däremot borde privatpersoner kunna äga produkter som har ett bruksvärde för personen i fråga och inte används i mervärdeproduktion.
PS. Kolla gärna Veckans Marx citat 1 och Marxcitat 2.
februari 22, 2006
Jobbsökarteori och furnuftiga människor
Jobbsökarteori (Job search theory) är en av de mest använda teorierna om arbetslöhet i Arbetsmarknadsekonomi. Teorin grundar sig på individuella aktörer som söker jobb. Ett visst antal jobb finns till marknadsprissättning på arbetskraften (dvs. fri lönesättning). Ju längre individen söker jobb desto högre löneerbjudanden får individen av arbetsköparna. Alltså ökar nyttan av att söka jobb med antalet ansökningar, men nyttoökningarna minskar med tiden, dvs. marginalnyttan för ökat arbetssökande minskar med tiden. Individen kommer vidare söka jobb ända tills marginalnyttan av ökat sökande är lika stor som kostnaden av ytterligare en ansökning (dvs. marginalkostnaden). En jämvikt har nåts. Det är den mest "effektiva" lösningen.
Denna teori implicerar bland annat att arbetssökandes nytta eller snarare inkomster maximeras genom att aktivt söka många jobb (givet fria marknadslöner, inga fackföreningar, full sysselsättning eller snarare underskott av arbetskraft mm). Stämmer verkligen teorins slutsats? (Antagandena vet vanligt folk och alla furnuftiga och vetenskapliga akademiker att de är falska.)
I en doktorsavhandling av Margareta Bolinder visas det att ju fler jobb arbetslösa söker inte påverkar deras chanser att få jobb (Se senaste Studentliv). Detta stämmer överens den del av kurslitteraturen som byggde på empiri i en Arbetsmarknadsekonomikurs jag läst - ju kvalitativt man söker jobb är det viktiga, inte kvantiteten (hur många halvdana ansökningar man skickar in). Så varför finns sådana här Nisse-Lasse teorier kvar som huvudteorier (de har ju knappast nån förankring i verkligheten)?
Ett enkelt svar: Ideologiproduktion
Denna teori implicerar bland annat att arbetssökandes nytta eller snarare inkomster maximeras genom att aktivt söka många jobb (givet fria marknadslöner, inga fackföreningar, full sysselsättning eller snarare underskott av arbetskraft mm). Stämmer verkligen teorins slutsats? (Antagandena vet vanligt folk och alla furnuftiga och vetenskapliga akademiker att de är falska.)
I en doktorsavhandling av Margareta Bolinder visas det att ju fler jobb arbetslösa söker inte påverkar deras chanser att få jobb (Se senaste Studentliv). Detta stämmer överens den del av kurslitteraturen som byggde på empiri i en Arbetsmarknadsekonomikurs jag läst - ju kvalitativt man söker jobb är det viktiga, inte kvantiteten (hur många halvdana ansökningar man skickar in). Så varför finns sådana här Nisse-Lasse teorier kvar som huvudteorier (de har ju knappast nån förankring i verkligheten)?
Ett enkelt svar: Ideologiproduktion
februari 21, 2006
Marx-citat 2
"Det som skiljer de ekonomiska epokerna, är inte vad som tillverkas, utan hur, med vilka arbetsmedel. Arbetsmedlen är inte bara måttstock för den mänskliga arbetskraftens utvecklingsgrad utan karaktäriserar också de samhällsförhållanden, under vilka arbetet utföres"
(Kapitalet - första boken, 1997, s. 155)
Marx har en poäng i att det främst är produktionssättet som skiljer olika epoker åt. Men frågan är om vad som produceras skiljer olika epoker åt (även om det kanske inte är den mest betydande skiljelinjen). Producerade man exempelvis bajskorvar i plast i andra epoker? (Det sysslar kineserna med nuförtiden. Bajskorvarna exporteras till oss här i Nord. Alienation!)
(Kapitalet - första boken, 1997, s. 155)
Marx har en poäng i att det främst är produktionssättet som skiljer olika epoker åt. Men frågan är om vad som produceras skiljer olika epoker åt (även om det kanske inte är den mest betydande skiljelinjen). Producerade man exempelvis bajskorvar i plast i andra epoker? (Det sysslar kineserna med nuförtiden. Bajskorvarna exporteras till oss här i Nord. Alienation!)
februari 20, 2006
Lika som bär?
februari 08, 2006
Peter Söderbaums artikel i ETC
En bra och viktig artikel i ETC om den opluralistiska nationalekonomin.
februari 07, 2006
Veckans Marx-citat 1
Jag tänkte passa på att kopiera Linus Gustafssons goda ide med Marxicitat. Ett Marxcitat i veckan förlänger livet, som jag brukar säga.
Annorlunda är det med kapitalet. Dess historiska existensvillkor föreligger ingalunda i och med varu- och penningcirkulationen. Det uppkommer endast, där ägaren av produktions- och livsmedel finner den frie arbetaren på marknaden som säljare av sin arbetskraft.. (Kapitalet - Första boken, 5:e upplagan; s. 147)
Detta kan tänkas visa på att marknader i sig kan finnas utan att kapital genereras. Om arbetaren har kontroll över produktionsmedlet (i någon form) så förverkligas inte processen på samma sätt som ovan. Vid demokratiskt ägande köps inte varorna av en arbetare på marknaden som säljer sin arbetskraft utan av en delägare av produktionsmedlet. Således borde vi fokusera på att erävra produktionsmedlen och på så sätt omformera produktionsförhållandena.
(Kommer förövrigt att i vår försöka få upp ett Marx-citat i veckan med lite kommentarer)
Annorlunda är det med kapitalet. Dess historiska existensvillkor föreligger ingalunda i och med varu- och penningcirkulationen. Det uppkommer endast, där ägaren av produktions- och livsmedel finner den frie arbetaren på marknaden som säljare av sin arbetskraft.. (Kapitalet - Första boken, 5:e upplagan; s. 147)
Detta kan tänkas visa på att marknader i sig kan finnas utan att kapital genereras. Om arbetaren har kontroll över produktionsmedlet (i någon form) så förverkligas inte processen på samma sätt som ovan. Vid demokratiskt ägande köps inte varorna av en arbetare på marknaden som säljer sin arbetskraft utan av en delägare av produktionsmedlet. Således borde vi fokusera på att erävra produktionsmedlen och på så sätt omformera produktionsförhållandena.
(Kommer förövrigt att i vår försöka få upp ett Marx-citat i veckan med lite kommentarer)
februari 06, 2006
Religion och ränta
Många av de stora politiska och religösa ledarna som Moses, Jesus, Muhammed, Luther, Zwingli och Gandhi har försökt att minska de sociala orättvisorna genom att förbjuda räntebetalningar. (från Margit Kennedys "Ekonomi utan ränta och inflation")
Det är intressant att läsa att religösa läror från skilda religioner har en liknande syn på räntebegreppet: Det är omoraliskt att ta ränta (dvs. tjäna pengar på andras arbete).
Vidare nämner Kennedy att de katolska påvarnas förbud mot att ta ut ränta gjorde att det judiska folket blev de ledande bankirerna i Europa. Således lämnades "det moraliska problemet" över till judarna. Judarna i sin tur fick inte, enligt sin religion, ta ut ränta från sina egna. Dock var det ok att ta ut ränta från andra icke-judiska folk. En annan religion, islam, har också förbud mot ränta. Där får inte långivaren ta ut ränta, men däremot har långivaren rätt att få ett delägande i låntagarens affärsprojekt och har också rätt till att få del av de framtida vinsterna.
Vad anser killarna i "The kristet utseende" om ränta tro?
Det är intressant att läsa att religösa läror från skilda religioner har en liknande syn på räntebegreppet: Det är omoraliskt att ta ränta (dvs. tjäna pengar på andras arbete).
Vidare nämner Kennedy att de katolska påvarnas förbud mot att ta ut ränta gjorde att det judiska folket blev de ledande bankirerna i Europa. Således lämnades "det moraliska problemet" över till judarna. Judarna i sin tur fick inte, enligt sin religion, ta ut ränta från sina egna. Dock var det ok att ta ut ränta från andra icke-judiska folk. En annan religion, islam, har också förbud mot ränta. Där får inte långivaren ta ut ränta, men däremot har långivaren rätt att få ett delägande i låntagarens affärsprojekt och har också rätt till att få del av de framtida vinsterna.
Vad anser killarna i "The kristet utseende" om ränta tro?
februari 05, 2006
Den fria utbildningen är i fara
Jag och en kamrat har fått in en debattartikel om studieavgifter till vår kårtidning Nådige Lundtan. Vår ekonomkår är en av få kårer som står bakom regeringen om att göra den högre utbildningen till en kapitalistisk vara:
Den fria utbildningen är i fara
Lundaekonomernas ställningstagande för avgifter vid högre studier för icke-EES medborgare står inte alla medlemmar bakom. Vi anser att utbildning är en rättighet för alla, oberoende av plånbokens storlek. Diskriminering av icke-européer, som avgiftsinförandet ger upphov till, är även det en oönskad effekt. De studenter som skulle drabbas av regeringens planerade införande av avgifter kommer dessutom oftast från mindre utvecklade länder där deras tillskott i humankapital bidrar till demokratisk, social och ekonomisk utveckling. Kostnaden för dessa studenter är cirka en halv procent av högskolesektorns totala budget, vilket är en väldigt liten kostnad med hänsyn till de positiva externa effekter som dessa studenter bidrar med till vår utbildning (genom att tillföra olika perspektiv och erfarenheter). De positiva effekterna kommer vi antagligen att förlora, eftersom resultatet av införandet av avgifter troligtvis medför att icke-europeiska studenter väljer att studera i länder där utbildningen är fri eller åtminstone billigare än den av utredare Erland Ringborg föreslagna kostnaden motsvarande cirka 80 000 kronor.
Om man inför avgifter för en grupp, ändrar man synen på utbildning från någonting som gagnar samhället som helhet till att se utbildning som en individuell investering skild från samhällsnyttan. Man ändrar därmed synen på kunskap.
I andra länder har man redan genomfört liknande reformer. Exempelvis så införde under 2003 den tyska regeringen avgifter för just utomeuropeiska studenter. Samtidigt försäkrade Schröder högtidligt att detta absolut inte skulle komma på tal för inhemska studenter. För att befästa detta lagstiftade man och skrev ett tillägg till högskolelagen. Två korta år senare revs lagen upp efter påtryckningar från de konservativt styrda delstaterna. I dagens Tyskland måste alla studenter på högskolan betala en terminsavgift på 4 500 kronor och krav på höjningar hörs från allt fler håll.
Även i England smögs avgifterna in via de utomeuropeiska studenterna 1998, för att kort därefter även införa avgifter för inhemska studenter. Efter ett antal höjningar är de brittiska universiteten nu uppe i en maxavgift om £3 000 (cirka 40 000 kronor) per läsår.
Vi borde lära oss av våra grannländer och inse att ett undantag från den allmänna avgiftsfriheten kan komma att spridas och drabba oss alla!
Avgifter drabbar alltid låginkomsttagare mest, och vid ett universitet som Lund, med en omfattande social snedrekrytering, borde man aktivt arbeta för en jämlik högskola, inte befästa snedrekryteringen!
Vi vill därför uppmärksamma att Lundaekonomernas ställningstagande för införandet av avgifter vid högre utbildning för icke-européer är någonting vi inte kan ställa oss bakom. Bevara den fria högre utbildningen!
Victor Ståhl
Sofia Lord
januari 31, 2006
Valfrihet, CSN, medborgarlön och morotsodlare
Ibland känns saker och ting bara jobbigt. Man ska välja försäkringsbolag. Egentligen vill man inte byta, men de gillar tyvärr att höja priserna, så man blir man väl tvungen. Man ska placera pengar. Vanliga konton ger ju inte speciellt mycket ränta. Men sätt in dom på JAK-banken säger nån som odlar sina egna morötter. Javisst, det är ju trevligt och vackert, men vad gör det om lilla jag sparar utan ränta medan alla andra sparar med ränta på borgeliga banker (iofs är den väl försumbar).
Justdet, så var det vanliga med CSN - Gå dit och fylla i ett papper, vänta i en trekvart i kön. Ibland känns medborgarlön jädrigt soft och bra. Då försvinner massa pappersbyråkrater, vilket e jättebra. Eller är det verkligen det? Då får jag ju ännu svårare att få jobb i framtiden!
Hursomhelst har jag en lösning på allt detta: Låt någon upplyst despot eller sossepamp bestämma vilka privatförsäkringar man ska ha och bort med den borgeliga valfriheten. Medborgarlön bör vidare se till så att alla har möjlighet att uppfylla sina grundläggande behov!
Mer makt till Den stora Ledaren!
Justdet, så var det vanliga med CSN - Gå dit och fylla i ett papper, vänta i en trekvart i kön. Ibland känns medborgarlön jädrigt soft och bra. Då försvinner massa pappersbyråkrater, vilket e jättebra. Eller är det verkligen det? Då får jag ju ännu svårare att få jobb i framtiden!
Hursomhelst har jag en lösning på allt detta: Låt någon upplyst despot eller sossepamp bestämma vilka privatförsäkringar man ska ha och bort med den borgeliga valfriheten. Medborgarlön bör vidare se till så att alla har möjlighet att uppfylla sina grundläggande behov!
Mer makt till Den stora Ledaren!
januari 30, 2006
Manifestation mot studieavgifter
Idag presenteras en utredning av regeringens utredare Erland Ringborg, som behandlar hur man ska införa studieavvgifter i högskolan för icke-EES medborgare. I och med detta har vi i VSF Lund genomfört en manifestation genom att (likt Martin Luthers 95 teser) spika upp "10 teser mot studieavgifter" på Universitetshuset i Lund . Syftet med det hela var att belysa avgiftsutredningen och att den breda massan ska kunna få information om de negativa effekter som införande av studieavgifter kommer få för folkmajoriteten.Fler bilder hittar ni på min andra blogg.
UPPDATERING 2/2: Artikel i Flamman om manifestationen.
Virvelvinden och svar på "Lund tillhör även Bratsen"
Tidigare har jag skrivit om överklasstudenter som anser sig bli behandlade dåligt. I senaste numret av Lundagård svar två studenter här och här på borgeosiungdomarnas artikel.
Det ryktas dessutom att affischerkampanjen, som gav upphov till bratsartikeln, är utförd av anarkistiska gruppen Virvelvinden.
Det ryktas dessutom att affischerkampanjen, som gav upphov till bratsartikeln, är utförd av anarkistiska gruppen Virvelvinden.
januari 17, 2006
Hedra Fader Marx
"I de samhällen, där det kapitalistiska produktionssättet härskar, uppträder rikedomen som en "oerhörd varuanhopning" (Karl Marx, Till kritiken av den politiska ekonomin), den enskilda varan som dess elementarform."Det må vara grymt att citera sig själv, men hur många har gjort som fader Marx? Citera sig själv på första raden, i första kapitlet i Kapitalets Produktionsprocess. Någon som gjort det samma?
januari 15, 2006
Förtrycket mot män, förmögna och välkammade ökar dramatiskt!
Tänkte spinna vidare på mitt tidigare tema om förtryck av män, förmögna och välkammade. Jag har hittat ett attentat i detta fall troligtvis utfört av Slyngelbratsens UtblottningsFronts Pensionärsförening.
januari 03, 2006
Visst går det att höja skatterna!
Med anledning av min tidigare bloggpost angående möjligheterna till höjda skatter och reformernas eventuella rättvisefokus är det intressant att läsa Ankarloos senaste artikel i ETC.
I artikeln jämför han den statligas skattens andel av BNP 1989/90 med andelen 2004/2005. Den statliga skattens andel av BNP var då 8 % jämfört med dagens 2 %. Hade vi bibehållit den höga statliga skatten hade vi haft 150 000 000 000 kr mer i stadskassan som härstammar från den statliga skatten (allt annat lika) !
Ytterligare en intressant utgångspunkt Ankarloo har, är att det är skattesänkningsförespråkarnas uppgift att motivera sänkningen av den statliga skatten, inte våran uppgift att bevisa det negativa med skattesänkningar!
I artikeln förespråkar författaren dessutom att ett lämpligt förhållningssätt är att vänstern borde verka för en skatterefom som baseras på rättvisa och jämlikhet. Höj den statliga skatten. Återställ standarden i socialförsäkringssystemen, sänk egenavgifterna, undvik höjningar av(eller sänk rentav) kommunalskatt och moms. Dessutom ökar möjligheterna för att öka offentlig konsumtion (såsom vård och omsorg).
Det vi bör göra är alltså att INTE lyssna på vad borgeliga ekonomer och massmedia vill! Men läs gärna Ankarloos artikel.
I artikeln jämför han den statligas skattens andel av BNP 1989/90 med andelen 2004/2005. Den statliga skattens andel av BNP var då 8 % jämfört med dagens 2 %. Hade vi bibehållit den höga statliga skatten hade vi haft 150 000 000 000 kr mer i stadskassan som härstammar från den statliga skatten (allt annat lika) !
Ytterligare en intressant utgångspunkt Ankarloo har, är att det är skattesänkningsförespråkarnas uppgift att motivera sänkningen av den statliga skatten, inte våran uppgift att bevisa det negativa med skattesänkningar!
I artikeln förespråkar författaren dessutom att ett lämpligt förhållningssätt är att vänstern borde verka för en skatterefom som baseras på rättvisa och jämlikhet. Höj den statliga skatten. Återställ standarden i socialförsäkringssystemen, sänk egenavgifterna, undvik höjningar av(eller sänk rentav) kommunalskatt och moms. Dessutom ökar möjligheterna för att öka offentlig konsumtion (såsom vård och omsorg).
Det vi bör göra är alltså att INTE lyssna på vad borgeliga ekonomer och massmedia vill! Men läs gärna Ankarloos artikel.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)