Borlänge är bäst? Peace & Love here we come!

Peace & Love festival äger rum i Borlänge vecka 26. Och Borlänge är bäst. De har det bästa fotbollslaget också. Enligt Rulles kompis (framförd DLK :s Borlänge är Bäst).

Babian kommer jag definitivt inte missa. Kan bli festivalens överraskning. Bob Hund liknande band med proggig touch.



Skånepågarna i Babian. Undrar om man får hänga med på efterpartaj?

Adelante!

Olof Holmgren och Stefan Kangas har gjort en skön propagandafilm om den revolutionära processen i Venezuela. Kortfilmen ska nog ses som en propaganda- och feelgoodfilm snarare är en dokumentär. Den saknar kritiska synpunkter på utvecklingen i landet, men det kanske inte är deras ändamål? Om ändamålet var att göra en propagandafilm har de lyckats mycket bra, har de haft målet att visa upp en mångfacceterad utveckling har de misslyckats. Men ändå jädrigt cool kortfilm!

För en mer kritisk analys av landet och dess utveckling rekomenderas Magnus Lintons Americanos.

Revolutionen och direktörn

mer gobitar här.

Alliansen och kritiken

Den borgeliga alliansen har genomfört en hel del dåligt för vanligt folk. Nu reagerar även starka borgeliga personer som Börje Hörnlund, f.d centerpartistisk minister. Och att det är en centerpartist som reagerar är inte konstigt. Dåligt genomförda reformer som gynnar stadsbor relativt landsortsbor är exempel. Ett annat är gynnande av kapitalstarka människor istället för en mer rättvis skattesänkningspolitik, vilket är en mer socialliberal syn än den mer nyliberala "nycenteristiska" synen hos den borgeliga regeringen.

Klockren analys förövrigt, även om jag tror att alliansen kan få förnyat förtroende - om de beslutar sig att slopa överskottsmålet. Då kan de innan valet satsa på t.ex. en tandvårdsreform, mer vård och skola, högre minimipensioner etc.

1 maj eller Jag börjar bli en bitter gammalgubbe

Carolina Lindkvist, förbundsordförande i Vänsterns Studentförbund (VSF), publicerar sitt första majtal här. Klockren analys av samhället och en strävan mot ett bättre samhälle.

Annat var det på det soliga Stora Torget i Karlstad. Ena partibyråkraten (v) efter den andra gick upp och snackade kommunalpolitik. Ung vänster snackade feministiskt självförsvar och någon med koppling till ett kurdiskt (kommunistiskt?) parti i Iran förordade b.la. att man skulle anfalla Iran!

Dock var Claes lite rolig (han brukar sjunga Staten och kapitalet av Gunder Hägg vid talarstolen).

Inom parantes kan vi konstatera att alliansen i K-d inte har någon kvinna på ledande position. Alla alliansens gruppledare och vice ord är män. Denna omständighet skjuter deras trovärdighet i jämställdhetsfrågor helt i sank. Vi får väl konstatera att Saudi-Arabien tycks erbjuda väl så goda karriärmöjligheter för kvinnor som Karstads allianspartier.

Man kan dock önska sig lite mer kampglöd, agitation och visioner på arbetarnas helt egna dag.

Intolerans

En fin kväll. Kollat på Saharah Hotnights live och varit ute och dansat lite. En och annan pilsner slank ned..

På hemvägen gick vi förbi två killar och en tjej, påtagligt påverkade. Jag sa hejdå till mina två killpolare på sydeuropeiskt vis i form av två kyssar på kinden. Efter jag lämnat dem blir de påhoppade av de två killarna och blir kallade bögar (ena har flickvän och den andre har tidigare haft det). Som tur är gick tjejen emellan och avstyrde det hela - en puss på kinden till henne!

Vart är samhället påväg? Kan inte några kompisar ta farväl genom att ge varandra en puss på kinden utan att bli påhoppade? En sak är säker är att jag hade varit där så hade jag inte vänt andra kinden till, de hade fått en rejäl smäll (eventuellt hade jag fått det - jag är de facto ganska svag). Vissa personer är förtjänta att få stryk och ska också ha det. På den punkten viker jag inte en tum.

Inget bra för mig själv

Jag tror jag är kär. Svart blogg heter Eldkvarns nya skiva. Klockrena och lena texter som ibland är aningen skumma (Jo, Plura har väl tagit en och annan hojt. Och kokain också såklart). Men endel är lite skumt i hans textförfattade..Är han betuttad i sin syster (hör:Min systers karneval)?

Texterna är också ärliga och äkta, utelämnande liksom. Han tar dessutom upp verkliga händelser och verklighetsbeskrivningar som man kan känna igen sig i, även om de ibland är obekväma och politiskt inkorrekta. Drogromantik (hör: Fulla för kärlekens skull) blandas med låtar (hör: Inget bra för mig själv) där han tar upp problemet man har med att när man smakat det goda - då tar det inte slut - man är bra för sig själv.

Musiken i Svart blogg svänger som bara den och stråkarna ligger fint! Helt klart en av årets bästa plattor!

Låt Fredrik Reinfeldt bekämpa utanförskapet!

Att en arbetarledare med nya moderna idéer vann valet känns bra och fräscht! Inget mer konservativt låt-gå sosseri, miljömuppiga ekologiska lagar eller fascistiska påfund om utökad byråkrati inom offentlig sektor. Nu har Fredrik verkligen möjlighet att bekämpa utanförskapet och genomföra reformer för att få folk i arbete.

Arbete är viktigt! Tänk er hur det är att leva i utanförskap. Aldrig ha ett jobb att gå till. Att bo på ett segregerat område där alla pratar liknande dialekt (rikssvenska). Ja det är sannerligen tid att bekämpa utanförskapet, och samtidigt öka incitamenten att arbeta och göra rätt för sig. Sätt en öfvre gräns för hur mycket man får tjäna, säg sex miljoner kronor. Det skulle göra det mindre lönsamt att vara rik och mer lönsamt att arbeta samtidigt som man bekämpar utanförskapet (Jo, de som äger mer än sex miljoner kronor är ganska få och de lever ofta i utanförskap i bostäder långt ifrån de integrerade skarorna). Det är tid nu Fredrik att gå från ord till handling att visa att du är arbetarnas vän!

Det offentliga - bra för brukarna eller/och anställda inom det offentliga

Det offentliga - bra för brukarna eller/och anställda inom det offentliga?

Den offentliga sektorn betraktas numera, i alla fall taktiskt, både från högern och vänstern som en garant för individens välfärd. Vissa skillnader finns - högern vill att verksamheterna ska finansieras av staten, men att de ska kunna drivas i vinstsyfte. Vänstern å andra sidan vill att välfärden i alla fall till stor del ska ägas och drivas offentligt. Men en sak har vänstern och högern gemensamt - ändamålet med verksamheterna är att medborgaren ska erhålla bra kvalitet på välfärdstjänsterna till ett lågt pris. Problemet är att man vid en sådan problemformulering missar halva bilden av verkligheten - medborgaren är inte bara brukare utan också producent, dvs. löntagare.

Att man i politiska beslut och debatter missar att medborgaren också är producent är tydligt när det gäller offentliga entreprenader. Där behöver man inte ta lika stor hänsyn i vad som sker under entreprenaden, då man har sämre insyn i vad som sker. Det gör också att tempot i arbetslivet kan ökas, arbetsförhållandena försämras - vilket ofta slutar i att den enskilde löntagaren erhåller lika låg (eller lägre) lön som tidigare fast blir mer produktiv i och med arbetstempot ökar.

Entreprenader gör också att den enskilde löntagaren får mindre makt. Konkurrensen mellan anbudsgivare gör att arbetstempot i de flesta fall ökar och risken att förlora nästa entreprenadupphandling gör att löntagaren drar sig för att uttrycka sin åsikt om t.ex. sina arbetsförhållanden. Löntagaren måste dessutom i vissa fall tänka på att dra in tillräckligt med pengar till entreprenören (i vissa fall till egenföretaget) för att det inte ska gå omkull. Således kan man tänka sig att entreprenader, i alla fall i vissa fall, kan öka produktiviteten inom det offentliga (även om kvalitet etc. också måste vägas in för att mäta effektiviteten).

Då återstår ett par frågor: Byggde man upp välfärdstaten bara för att konsumenterna skulle få det bättre, eller fanns det också idéer om att det offentliga också skulle vara en bra arbetsgivare? Är entreprenader fördelaktiga om det ger mer stress och högre arbetstempo i arbetslivet - som i förlängningen rimligtvis leder till högre sjukskrivningstal?

Detta är bara en liten del av ytterst relevanta frågor som bör ställas i och med entreprenadsbeslut. Men sådana arbetslivsfrågor kanske inte ligger i regeringens och "det nya arbetarpartiets" intresse..?




Kommentar: Personligen arbetar jag inom privat verksamhet, men har förutom min privata arbetsgivare två uppdragsgivare. Den ena uppdragsgivaren är offentligt ägd och den andre privat (alltså har erhållit en entreprenad av det offentliga). Det har gjort att jag fått en hel del egenupplevda erfarenheter i ämnet.

Jag har även skrivit en magisteruppsats om entreprenader inom det offentliga och dess effekter för de anställda.


UPPDATERAT 1/6: Här kan man också läsa texten.