Politisk ekonomi från vänsterflanken

Ohållbara argument bakom utförsäljningen av Nordea

2011-02-04T22:40:00.005+01:00

Nye finansmarknadsminister Peter Norman vill sälja delar av sitt innehav i Nordea. Man kan har åsikter om lämpligheten av att sälja ut innehavet och hur man gör det. Det senare har finansanalytikern Peter Malmkvist åsikter om (se en bit in på sändningen). Han kritiserat utförsäljningen (bl.a. att det görs till underpris). Men detta ska jag inte behandla här, utan snarare hur utförsäljningen motiveras.

Ett starkt argument som förs fram är att vi behöver betala av på statsskulden för att stå redo nästa gång ekonomin krisar. Är statsskulden ett problem? Här är en jämförelse mellan högt utvecklade OECD länders bruttoskuld.

Källa: OECD. Japans siffror från 2008.

Sverige är gröna stapeln i diagrammet och vi kan lätt se att Sverige är ett av länderna med minst bruttoskuld. (Klicka på bilden så blir den skarpare och mer läsbar).

Bruttoskulden används oftast vid jämförelser mellan länder. Det betyder att man enbart kollar på skuldsidan, men inte vilka förmögenheter ett land har. Det är som att säga att en person är fattig eftersom han har ett banklån på en halv miljon. Den personen kan ha lånat till ett hus som är värd en halv miljon. Men personen kan också ha lånat till en bostad som är värd 4 miljoner. I det ena fallet har han en nettoförmögenhet som är noll och i det andra fallet en förmögenhet på 3,5 miljoner.

Det är således rimligt att kolla både på tillgångar och skulder. Det är så att staten betalar ränta på statsskulden. Men staten får också ränteintäkter på sina tillgångar. Ett exempel på en sorts ränteintäkt är avkastningen på statligt ägda företag. Skillnaderna mellan tillgångarna och skulderna kallas Nettostatsskuld.

Hur stor är då nettostatsskulden i Sverige?

Bruttoskatteskuld -1320 miljarder kronor (se här s. 7)
Nettoförmögenhet 1 272 miljarder kronor (se här s. 7)

Detta ger en nettoskatteskuld på 48 miljarder kronor eller 1,5 % av BNP.

Vi kan nu se att Sverige internationellt har en mycket låg statsskuld(brutto). Tar man också hänsyn till ränteinkomsterna från statens tillgångar är alltså nettoskulden nästan noll.

Det är lätt att hålla med Norman om att bruttoskulden blir mindre då man säljer Nordea. Samtidigt minskar inte nettoskatteskulden eftersom staten förlorar intäkter från Nordeas utdelningar många år framöver.

Det kan säkert finnas bra argument för att sälja Nordea. Men att betala av på statsskulden hör inte dit.

Ett fläskberg utan lutning

2011-01-16T22:23:00.005+01:00

Sverige står inför en ålderchock nu när fläskberget blir större och större. Nu när 40-talisterna går i pension måste allt färre i arbetsför ålder finansiera allt fler äldre kanske du har hört i debatten. Vi måste arbeta längre (höjd pensionsålder), öka antalet arbetade timmar i ekonomin (bl.a. ökad arbetstid) och effektivisera genomströmningen av studenter i utbildningssystemen. Detta undersöker ekonom-historikern Daniel Ankarloo i sin nya bok Välfärdsmyter.

Författaren kritiserar SKL:s Långtidsutredning som belyser problemet att vi kommer ha en större andel pensionärer i framtiden. Deras pensioner och välfärd ska nämligen finansieras av allt färre i arbetsför ålder.

SKL har där räknat försörjningsbördan som antalet i arbetsför ålder delat med antalet äldre. Detta är ett ologiskt mått eftersom vi lever i en penningaekonomi där dagens arbetande betalar dagens pensionärers pensioner i pengar.

Vidare belyser Ankarloo samhällsekonomins utveckling sen 1990. Idag är vi färre som arbetar och de som arbetar arbetar mindre i genomsnitt. Trots det så har vi minskat vår statsskuld enormt (idag är nettosstatsskulden noll!) och sänkt vår skattekvot rejält.

En invändning från den kritiske läsaren kanske har är att man skurit ner en hel del i äldrevården, sänkt pensioner och dylikt. Detta bemöter författaren med att det ryms i de minskningar av skatten och avbetalningar på statsskulden som gjorts de senaste 20 åren.

Slutsatsen är att han inte hittar någon indikation på att finansieringsproblemet skulle vara ett verkligt problem. Våra barn (den framtida arbetande befolkningen) betalar inte för dagens påstått stora offentliga utgifter. Vi betalar idag de äldres välfärd och pensioner. Dessutom betalar vi av en statsskuld (som inte finns) och sänker skatteintäkterna.

Vi har således råd att betala dagens och framtidens välfärd, pensioner och äldrevård. Istället frågar sig författaren om vi verkligen råd att låta människor brytas ned i ofrivillig arbetslöshet?

Alternativt mått på utveckling i ny FN-rapport

2011-01-12T19:54:00.007+01:00

När tillväxt diskuteras utgår man schablonmässigt utifrån BNP-begreppet. Med BNP menas den totala produktionen av varor i ett område (oftast nation). Begreppet har flera kritiker och man kan lätt hitta argument emot begreppet:

1) Underregistrering, tex av svart sektor. Den informella sektorn i utvecklingsländer, och i Sverige förr, innebär underskattning.
2) Improduktiva aktiviteter ingår, tex militär, återförsäljning och finans.
3) Värdering av offentliga tjänster underskattas. Missgynnar länder med stora välfärdssektorer utan privat produktion.
4) Tar ej hänsyn till miljömässig hållbarhet.
5) Obetalt hemarbete ingår ej
6) Tar ej hänsyn till fördelning av välståndet

I FN:s Human development report 2010, en rapport om "mänsklig utveckling", som utkommer varje år sedan 1990 väger de in alternativa mått. Deras grundmått är Human develop index (HDI) som beräknas såhär:

A long and healthy life: Life expectancy at birth
Access to knowledge: Mean years of schooling and Expected years of schooling
A decent standard of living: GNI per capita (PPP US$) (i princip BNP/individ)

3:e punkten tar med BNP-begreppet i sitt HDI-begrepp. De inför också nya begrepp som HDI inklusive grad av jämliket och HDI inklusive grad av jämliket mellan könen. Detta gör att punkten 6 ovan kompenseras i de nya måtten.

De diskuterar även miljöförsöringen och hur man kan få in det. Men de belyser också risken att föra in för många variabler i HDI-begreppet.

Dessa är de mest "mänskligt utvecklade" länderna med hänsyn till jämlikhet:
1.Norge
2. Australien
3. Sverige
4.Nederländerna
5. Tyskland

Skandinavisk välfärdsstater (Sverige, Norge) klarar sig bra med detta måttet.

Om vi kollar på "mänskligt utvecklade" länderna med hänsyn till jämlikhet mellan könen får vi:
1.Nederländerna
2.Danmark
3.Sverige
4.Schweiz
5.Norge

I detta fall 3 st med skandinavisk modell(Danmark, Sverige, Norge) som placerar sig i toppen. De Skandinaviska välfärdsmodellerna är alltså i topp vad gäller "mänsklig utveckling" om vi antar FN:s alternativa definition.

Amarta Sen, en av upphovsmännen till HDI-begreppet.

Vanskligt med BNP-jämförelser

2011-01-12T19:03:00.003+01:00

Nyhetssiten E24 rapporterar om vilka länder som har högst tillväxt. Att jämföra olika länder rakt av känns oseriöst utan att ta hänsyn till vilka länder man jämför. Utvecklade industriländer har naturligtvis svårt att växa lika snabbt som underutvecklade länder. Att t.ex. länder som Haiti och Irak har en ganska hög tillväxt är naturligt. De har ju haft olika sorters katastrofer. Den förra pga. naturkatastrofer, medans den andra är politiskt skapad i och med USA och västerländernas utplundring av deras naturresurser.

Dessutom är det tydligt att E24 intar ett finanskapitalsyn på länderna. Vart kan man förmera sitt kapital bäst? Hade de varit intresserad av att länderna skulle få en långsiktig och hållbar utveckling hade man kollat på längre perioder och huruvida tillväxten stannar i landet (turisminriktade underutvecklade länder behåller endast en liten del). Länder som Turkmenistan som enligt artikeln mest exporterar råvaror har svårt att få stabilitet i sin utveckling (svängande världsmarknadspriser). De kanske borde göra som t.ex. Qatar som investerar oljepengarna i forskning och utbildning och verkar för att nya, konkurrenskraftiga industrigrenar kan växa fram.

A-kassan och alliansen

2008-01-06T18:16:00.000+01:00

Debattartikel här.

Marknadsekonomi -> Frihet, framsteg och demokrati?

2008-01-05T16:29:00.000+01:00

Den fria marknadsekonomin innebär frihet, framsteg och demokrati.

Att kapitalismen under vissa omständigheter kräver terror, tortyr och diktatur för att kunna upprätthålla höga och ökande vinster i näringslivet visar Naomi Klein i sin senaste bok. Att en oreglerad marknadsekonomi leder till frihet är nonsens, majoriteten tvingas att [löne]arbeta för att upprätthålla sina sociala och kulturella behov. Däremot är man som konsument relativt fri, man kan konsumera vad man vill förutsatt att man har monetära medel. Som konsument begränsas man av pengar, den som är fattig(are) är inte fri. Frågan är dock vilket marknadsekonomiskt system som innebär störst frihet. Den nordiska välfärdsmodellen reglerar förhållandet mellan konsument och försäljare och gynnar konsumenten eftersom hon har imperfekt information - hon har inte perfekt koll på varumarknaden, detaljerad teknisk information. Försäljaren har också en större kunskap än konsumenten, vilket gör att lagen omfördelar maktförhållanden. Utan regleringar av konsumtionstransaktionen skulle den vanliga människan vara sämre off och ha mindre frihet och makt. Hyfsad arbetsrätt, medbestämmande i näringslivet, föräldraförsäkring, barnbidrag, offentlig service efter behov gör att den enskilda har större frihet, möjlighet att "klättra på karriärstegen", fler valmöjligheter och större makt över sitt liv. Den avreglerade ekonomin å andra sidan ger en liten samhällsklass frihet att bestämma över majoriteten av befolkningen.

Samtidigt finns det stora nackdelar med de båda marknadsekonomiska modellerna. Speciellt hämmar de ekonomins funktionssätt. Samtidigt som vissa jobbar häcken av sig går arbetsföra arbetslösa och vill arbeta. Massarbetslöshet skapas för att upprätthålla vinsterna i näringslivet. Alla produktionsmedel används inte heller då det inte är privatekonomiskt lönsamt (även om det är samhällsekonomisk motiverat). Mat och andra produkter som skulle kunnas brukas används inte då kapitalisterna strävar efter att maximera vinster än anpassa sig efter konsumenter (senkapitalismen domineras snarare av monopolkapitalism än konkurenskapitalism). Stora summor som läggs också på reklam och försäljning kan inte i allmän mening anses som tillfredsställa några behov (däremot uppfyller de borgarklassens behov av att avsätta produkter och maximera vinster) och är därmed irratonellt.. Världskapitalismen kräver också imperialistiska krig i periferin för att kontrollera naturresurser och skapa avsättningsmarknader, vilket måste ses som oekonomiskt i ett globalt socialt perspektiv.

Svinalängorna

2007-12-14T19:39:00.001+01:00

Jag är lite ambivalent inför denna Augustprisvinnande roman av Susanna Alakoski. Dels är det en fantastiskt skildring av ett barns uppväxt i en trasproletär familj i folkhemmets Sverige. Brist på nödvändiga varor och alienation är ofta förekommande. Varför kämpa för en svensson-arbetarklass liv när fyllan iallafall ger en kortsiktig väg bort? Samtidigt tar romanen upp alienationen från det demokratiska livet, hur ska man påverka sitt liv?

Boken väcker många frågor och är mångtydig. Vad betyder ens kön i förhållande till klass? Hur betydande är etnicitet för skiktningen inom arbetarklassen? Vilken funktion hade ideella organisationer (som kyrkor) i förhållande till det offentliga och socialen? Alla frågor till trots så har boken en nackdel - den är moralistisk. Men det kanske är så ungdomsböcker ska vara? Man ska inte dricka alkohol och ta droger. På det sättet känns den omyndigförklarande. Men det ger också insikt i tillvaron för barn som kommer från svåra (klass)förhållanden. 3+ ger jag den (annars blir det en skev normalfördelningskurva, dvs. för många 3:or/4:or/5:or).

Är alliansen rädda för jobben?

2007-10-18T19:16:00.000+02:00

Det ska vara lönsamt att arbeta hörs alliansföreträdare påtala i dagspressen och på TV. En del får jobb, en del får en heltidstjänst istället för en påtvingad deltidstjänst. Men samtidigt har fler i arbete en negativ effekt – för den ekonomiska eliten. Fler i arbete gör samtidigt att fackföreningar kan kräva bättre löner och arbetsvillkor, vilket gör att elitens vinster minskar i förhållande till majoritetens löner. Detta har dock den borgerliga alliansen rått bot på – lägre a-kassa och högre a-kasseavgift – vilket i sin tur gör att rädslan hos löntagare ökar. Med en ökad rädsla hos såväl löntagare som anställningslösa gör att folk inte törs ställa krav på arbetsgivare. Det för med sig att lönerna i förhållande till vinsterna hålls nere.

Samtidigt meddelar kommun- och finansminister Odell att 1 500 arbeten inom offentliga verk ska bort, vilket rimligtvis ökar arbetslösheten. Högre arbetslöshet ökar också vinsterna hos den ekonomiska eliten på löntagare och arbetslösas bekostnad. En ökad internationell efterfrågan på varor och tjänster har förvisso gjort att arbetslösheten sjunkit och sysselsättningen ökat. Det trots (snarare än tack vare) regeringens ”jobbpolitik“.

Insändare i Nya Wermlanstidningen och webplatsen Efter Arbetet.

Socialism på konsumtionssidan?

2007-06-14T15:27:00.000+02:00

Man kan se de sociala reformerna från och med 30-talet till 80-talet som en process mot socialisering av konsumtionen i samhället. En ökande offentlig sektor där staten stog för en allt större konsumtion gjorde att man kunde allokera vissa specifika resurser efter behov. Exempel är utbyggd skola, fria skolmåltider, starkt subventionerad sjukvård och reglerad tandvård. Marknader finns inom flera välfärdsområden som mat och boende. Med få undantag (subventionering av mjölk ex.vis) lät man marknadsmekanismen fördela de formerna av välfärden. Rätt till jobb, omfördelade bidrag och jämlik inkomstfördelning gjorde att alla hade råd med de sådana grundläggande behov.

Man omfördelade också resurser via starka fackföreningar med hög organisationsgrad, stor offentlig sektor (som bl.a. minskade arbetslösheten). Rikedom omfördelades via förmögenhetsskatt och statlig skatt på inkomst för de allra rikaste, hög skatt på avkastningar på finansiella tillgångar (och låg på företagsvinster som återinvesterades).

Alltså Socialism på konsumtionssidan. Det offentliga betalade stora delar av välfärden (ofta där man har ungefär liknande önskemål, t.ex. sjukvård). Fördelning av inkomster i samhället var jämlik, vilket gjorde att människor hade en hel del frihet att bestämma vad de ville köpa för sina pengar och hur mycket de ville spara. Det har helt klart förändrats på senare tid. Idag är offentlig konsumtion snarare ett sätt för storkapitalet att attrahera profit genom. Entreprenörer (ibland med underentreprenörer) kör in profitkilar i det offentliga arbetet. Lägg därtill en stat som snarare jagar minskade kostnader än att samhälleliga målsättningar och medborgares behov tillgodoses. Den arbetande vars jobb utförs med offentlig finansiering blir dubbelt/trippelt exploaterad!

Folk arbetar också under arbetsgivare och företagen konkurrerar även med andra företag inom och utom landet, vilket gör att arbetstempot (och produktiviteten!) hålls uppe och lönerna nere. Socialism utan en socialiserad produktionssida gör att friheten begränsas till friheten att köpa prylar av olika varumärken. Man bestämmer varken över sitt arbete eller sin arbetstid. Vi har uppnåt en hel del genom en större behovsfokuserad offentlig sektor. Men hur ska man gå vidare..? Vart ska man? Eller man kan(s)ke inte vill och orkar gå vidare..?

El Ché y Filiberto no han muerto!

2007-06-01T23:22:00.000+02:00

Min kamrat Per Samuelson har varit på socialistiska paradiset Cuba. Och han fick med sig ett par justa bilder. Varsågod mina kära:

Är det månne en socialistiskt ljus som skiner över en skyddad ö i imperialismens hav..

En paradisisk ö med vackra färger. Och snälla och omtänksamma poliser. Kolla på killen vid palmen som ser till att inget otrevligt inträffar.

Många vackra byggnader. Dock verkar reparationsfirmorna ha inlett en livslång strejk mot sina kunder. Märk också den ekologiska medvetenheten med planterade träd på de mest fallfärdiga fastigheter..

Mäktigt. Juste Cheavbild på skyskrapan. När får vi se hyreshus med Palme på i Sverige? I en sån skulle jag vilja bo..

Che och Filiberto har inte dött! (tror Filiberto kan vara den jag länkar till..)

Kuba på 1:a maj. Viva la revolucíon!

Facket som motkraft mot högervridningen

2007-06-01T17:24:00.000+02:00

K-G Hammarberg, Per-Erik Granström och Lennart Lindgren har med en eminent insändare i senaste numret (07/nr6) av Transportarbetaren. Dessvärre verkar inte tidningen finnas på webben..

Författarna menar att vänsterblocket förlorade valet eftersom partierna till vänster och LO misslyckades med att påvisa vad borgaralliansens jobbpolitik leder till - måttlig eller ingen effekt på sysselsättningen och försämringar för de arbetande i form av bl.a. sänkt ersättningsnivå i a-kassan och höjda fackföreningsavgifter (och alla negativa effekter det i sin tur medför).

Det unika i artikeln är att den syftar framåt. Inte bara det vanliga - borgarna är elaka (och vi andra är passiva). När nu borgarna lägger ned Arbetslivsinstitutet så föreslår de en facklig stiftelse för arbetsmarknads- och arbetslivsforskning. Och utbyggd kvalificerad utbildning för förtroendevalda och anställda inom fackföreningsrörelsen som motvikt mot näringslivsanknutna tankesmedjor, forskningsinstitut, uppdragsforskning och näringslivets inflytande över högskolor och gymnasier.

Det är dags att gå till handling. Fina ord räcker inte till. Eller som en skäggig gammal gubbe en gång sa:

Varje reellt steg framåt är mera värt än ett dussin program.

Deras idéer är kanske också mer stabila än att förlita sig på välfärdsstaten - varje gång borgare kommer till makten kan de riva ned det vi byggt upp. Vi måste bygga upp starka fästen också utanför parlamenten för stå bättre rustade i intressekonflikten mellan arbete och kapital.

Insändare i Transportarbetaren

2007-06-01T17:18:00.000+02:00

Sahlinismen har en snedvriden syn på företagande och arbete

Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin använder substantivet småföretagare oftare än ord som löntagare, arbetare och arbetarklass. Hon talar om ägarna av mindre och medelstora företag som entreprenörer och innovatörer - en synnerligt liberal verklighetsbeskrivning.

Är det inte framförallt de anställda i (små)företaget ett arbetarparti som socialdemokraterna borde gynna? Har ägaren och marknadskrafterna samma intressen som oss löntagare? Många på golvet skulle nog vara tveksamma till ett sånt påstående tror jag. Personligen kan jag hålla med om att många egenföretagare t.ex. inom taxibranschen har skitvillkor, med skyhöga betalningar till beställningcentraler, sämre trygghet än löntagare och mycket administrativt arbete som t.ex. ekonomisk redovisning och byråkrati.

Många tvingas nuförtiden bli egenföretagare, det är ofta inte ett fritt val. Det kan handla om folk som öppnar snabbköp, pizzeria eller eget taxiföretag (eller varför inte entreprenörer som kör taxi svart på nätterna eller säljer alkohol illegalt). Detta är många gånger inte fria val utan ofta den sista vägen att ta sig ur fattigdom och misär. Detta avhjälper man inte genom att underlätta för småföretagare, det försvårar problematiken. Genom att se bra jobb som en mänsklig rättighet, högre ersättningar i A-kassan och bättre grundtrygghet åt alla etc. kan man minska misären och fattigdomen, och därmed förbättra för grupper som nuförtiden tvingas startar eget. På så sätt blir egenföretagande mer ett eget val än en sista utväg för att få in pengar till hushållskassan. Det är klassisk socialdemokratisk reformpolitik istället för Sahlins “nya” tänkande om att vissa saker som högeralliansen genomför inte bör återställas. Allt kan återställas. Välfärden kan dessutom byggas ut, genomsnittsarbetstiden kan förkortas, förmögenhetsskatt kan återinföras (det gör det dessutom lönsamt för de rika att arbeta).

Det är alltså politiska val som styr utformningen av (den ekonomiska) politiken, inte opolitiska reformer för att göra att samhällsekonomin fungerar mer effektivt (och därmed kommer alla tillgodo). Så kämpa i er vardag för era intressen. Det kan vara rätten till 40-minuters lunchrast och rätt till att hålla hastighetsbegränsningarna. Rösta bort borgarna i nästa val, men kräv då en politik som gynnar er och inte en status quo politik a la´ de Nya Socialdemokraterna.

Victor Ståhl,
Färdtjänstförare, utbildad nationalekonom och anti-sahlinist*

* Kommentar: I tidningen Transportarbetaren, som artikeln också är publicerad, skriver många under med “socialdemokrat” eller t o m medlem eller förtroendevald i Transports socialdemokratiska förening. Intressant är att det finns en socialdemokratisk förening inom det socialdemokratiska fackförbundet (Transport/LO ger ekonomiskt stöd till socialdemokraterna och stödjer dem ofta i politiska frågor, ibland ganska okritiskt). Därmed känns det ganska berättigat att visa att jag inte står bakom Sahlins politik men också att jag inte förkastar alla tankegångar inom socialdemokratin i form av reformistiska framåtskridande med målet att nå ett klasslöst samhälle (t.ex. industriell demokrati, löntagarfonder, utbyggd välfärd, särbeskattning av individer, individualiserad föräldraförsäkring etc.)

Borlänge är bäst? Peace & Love here we come!

2007-05-31T15:13:00.000+02:00

Peace & Love festival äger rum i Borlänge vecka 26. Och Borlänge är bäst. De har det bästa fotbollslaget också. Enligt Rulles kompis (framförd DLK :s Borlänge är Bäst).

Babian kommer jag definitivt inte missa. Kan bli festivalens överraskning. Bob Hund liknande band med proggig touch.

Skånepågarna i Babian. Undrar om man får hänga med på efterpartaj?

Adelante!

2007-05-27T19:20:00.001+02:00

Olof Holmgren och Stefan Kangas har gjort en skön propagandafilm om den revolutionära processen i Venezuela. Kortfilmen ska nog ses som en propaganda- och feelgoodfilm snarare är en dokumentär. Den saknar kritiska synpunkter på utvecklingen i landet, men det kanske inte är deras ändamål? Om ändamålet var att göra en propagandafilm har de lyckats mycket bra, har de haft målet att visa upp en mångfacceterad utveckling har de misslyckats. Men ändå jädrigt cool kortfilm!

För en mer kritisk analys av landet och dess utveckling rekomenderas Magnus Lintons Americanos.

Revolutionen och direktörn

2007-05-21T21:51:00.000+02:00

mer gobitar här.

Alliansen och kritiken

2007-05-21T21:21:00.000+02:00

Den borgeliga alliansen har genomfört en hel del dåligt för vanligt folk. Nu reagerar även starka borgeliga personer som Börje Hörnlund, f.d centerpartistisk minister. Och att det är en centerpartist som reagerar är inte konstigt. Dåligt genomförda reformer som gynnar stadsbor relativt landsortsbor är exempel. Ett annat är gynnande av kapitalstarka människor istället för en mer rättvis skattesänkningspolitik, vilket är en mer socialliberal syn än den mer nyliberala "nycenteristiska" synen hos den borgeliga regeringen.

Klockren analys förövrigt, även om jag tror att alliansen kan få förnyat förtroende - om de beslutar sig att slopa överskottsmålet. Då kan de innan valet satsa på t.ex. en tandvårdsreform, mer vård och skola, högre minimipensioner etc.

1 maj eller Jag börjar bli en bitter gammalgubbe

2007-05-15T00:19:00.000+02:00

Carolina Lindkvist, förbundsordförande i Vänsterns Studentförbund (VSF), publicerar sitt första majtal här. Klockren analys av samhället och en strävan mot ett bättre samhälle.

Annat var det på det soliga Stora Torget i Karlstad. Ena partibyråkraten (v) efter den andra gick upp och snackade kommunalpolitik. Ung vänster snackade feministiskt självförsvar och någon med koppling till ett kurdiskt (kommunistiskt?) parti i Iran förordade b.la. att man skulle anfalla Iran!

Dock var Claes lite rolig (han brukar sjunga Staten och kapitalet av Gunder Hägg vid talarstolen).

Inom parantes kan vi konstatera att alliansen i K-d inte har någon kvinna på ledande position. Alla alliansens gruppledare och vice ord är män. Denna omständighet skjuter deras trovärdighet i jämställdhetsfrågor helt i sank. Vi får väl konstatera att Saudi-Arabien tycks erbjuda väl så goda karriärmöjligheter för kvinnor som Karstads allianspartier.

Man kan dock önska sig lite mer kampglöd, agitation och visioner på arbetarnas helt egna dag.

Intolerans

2007-05-12T03:05:00.000+02:00

En fin kväll. Kollat på Saharah Hotnights live och varit ute och dansat lite. En och annan pilsner slank ned..

På hemvägen gick vi förbi två killar och en tjej, påtagligt påverkade. Jag sa hejdå till mina två killpolare på sydeuropeiskt vis i form av två kyssar på kinden. Efter jag lämnat dem blir de påhoppade av de två killarna och blir kallade bögar (ena har flickvän och den andre har tidigare haft det). Som tur är gick tjejen emellan och avstyrde det hela - en puss på kinden till henne!

Vart är samhället påväg? Kan inte några kompisar ta farväl genom att ge varandra en puss på kinden utan att bli påhoppade? En sak är säker är att jag hade varit där så hade jag inte vänt andra kinden till, de hade fått en rejäl smäll (eventuellt hade jag fått det - jag är de facto ganska svag). Vissa personer är förtjänta att få stryk och ska också ha det. På den punkten viker jag inte en tum.

Inget bra för mig själv

2007-05-10T21:51:00.000+02:00

Jag tror jag är kär. Svart blogg heter Eldkvarns nya skiva. Klockrena och lena texter som ibland är aningen skumma (Jo, Plura har väl tagit en och annan hojt. Och kokain också såklart). Men endel är lite skumt i hans textförfattade..Är han betuttad i sin syster (hör:Min systers karneval)?

Texterna är också ärliga och äkta, utelämnande liksom. Han tar dessutom upp verkliga händelser och verklighetsbeskrivningar som man kan känna igen sig i, även om de ibland är obekväma och politiskt inkorrekta. Drogromantik (hör: Fulla för kärlekens skull) blandas med låtar (hör: Inget bra för mig själv) där han tar upp problemet man har med att när man smakat det goda - då tar det inte slut - man är bra för sig själv.

Musiken i Svart blogg svänger som bara den och stråkarna ligger fint! Helt klart en av årets bästa plattor!

Låt Fredrik Reinfeldt bekämpa utanförskapet!

2007-05-06T01:34:00.000+02:00

Att en arbetarledare med nya moderna idéer vann valet känns bra och fräscht! Inget mer konservativt låt-gå sosseri, miljömuppiga ekologiska lagar eller fascistiska påfund om utökad byråkrati inom offentlig sektor. Nu har Fredrik verkligen möjlighet att bekämpa utanförskapet och genomföra reformer för att få folk i arbete.

Arbete är viktigt! Tänk er hur det är att leva i utanförskap. Aldrig ha ett jobb att gå till. Att bo på ett segregerat område där alla pratar liknande dialekt (rikssvenska). Ja det är sannerligen tid att bekämpa utanförskapet, och samtidigt öka incitamenten att arbeta och göra rätt för sig. Sätt en öfvre gräns för hur mycket man får tjäna, säg sex miljoner kronor. Det skulle göra det mindre lönsamt att vara rik och mer lönsamt att arbeta samtidigt som man bekämpar utanförskapet (Jo, de som äger mer än sex miljoner kronor är ganska få och de lever ofta i utanförskap i bostäder långt ifrån de integrerade skarorna). Det är tid nu Fredrik att gå från ord till handling att visa att du är arbetarnas vän!

Det offentliga - bra för brukarna eller/och anställda inom det offentliga

2007-05-05T23:45:00.000+02:00

Det offentliga - bra för brukarna eller/och anställda inom det offentliga?

Den offentliga sektorn betraktas numera, i alla fall taktiskt, både från högern och vänstern som en garant för individens välfärd. Vissa skillnader finns - högern vill att verksamheterna ska finansieras av staten, men att de ska kunna drivas i vinstsyfte. Vänstern å andra sidan vill att välfärden i alla fall till stor del ska ägas och drivas offentligt. Men en sak har vänstern och högern gemensamt - ändamålet med verksamheterna är att medborgaren ska erhålla bra kvalitet på välfärdstjänsterna till ett lågt pris. Problemet är att man vid en sådan problemformulering missar halva bilden av verkligheten - medborgaren är inte bara brukare utan också producent, dvs. löntagare.

Att man i politiska beslut och debatter missar att medborgaren också är producent är tydligt när det gäller offentliga entreprenader. Där behöver man inte ta lika stor hänsyn i vad som sker under entreprenaden, då man har sämre insyn i vad som sker. Det gör också att tempot i arbetslivet kan ökas, arbetsförhållandena försämras - vilket ofta slutar i att den enskilde löntagaren erhåller lika låg (eller lägre) lön som tidigare fast blir mer produktiv i och med arbetstempot ökar.

Entreprenader gör också att den enskilde löntagaren får mindre makt. Konkurrensen mellan anbudsgivare gör att arbetstempot i de flesta fall ökar och risken att förlora nästa entreprenadupphandling gör att löntagaren drar sig för att uttrycka sin åsikt om t.ex. sina arbetsförhållanden. Löntagaren måste dessutom i vissa fall tänka på att dra in tillräckligt med pengar till entreprenören (i vissa fall till egenföretaget) för att det inte ska gå omkull. Således kan man tänka sig att entreprenader, i alla fall i vissa fall, kan öka produktiviteten inom det offentliga (även om kvalitet etc. också måste vägas in för att mäta effektiviteten).

Då återstår ett par frågor: Byggde man upp välfärdstaten bara för att konsumenterna skulle få det bättre, eller fanns det också idéer om att det offentliga också skulle vara en bra arbetsgivare? Är entreprenader fördelaktiga om det ger mer stress och högre arbetstempo i arbetslivet - som i förlängningen rimligtvis leder till högre sjukskrivningstal?

Detta är bara en liten del av ytterst relevanta frågor som bör ställas i och med entreprenadsbeslut. Men sådana arbetslivsfrågor kanske inte ligger i regeringens och "det nya arbetarpartiets" intresse..?

Kommentar: Personligen arbetar jag inom privat verksamhet, men har förutom min privata arbetsgivare två uppdragsgivare. Den ena uppdragsgivaren är offentligt ägd och den andre privat (alltså har erhållit en entreprenad av det offentliga). Det har gjort att jag fått en hel del egenupplevda erfarenheter i ämnet.

Jag har även skrivit en magisteruppsats om entreprenader inom det offentliga och dess effekter för de anställda.

UPPDATERAT 1/6: Här kan man också läsa texten.

Vilka är arbetarna? Vem är förtryckaren - stat eler kapital?

2007-03-03T03:21:00.000+01:00

Arbetarna är det som kämpar, demonstrerar och är förkämpar för något högre? Knappast. (Löne)arbeatrna måste arbeta för att få in pengar för att få arbetarfamiljen att överleva. Eller för min del för att singelhushållet ska gå runt (som behovsanställd).

Vem har tid och ork att kämpa för något högre en ens egen trygghet och levnadsstandard som behovsanställd? Jo, det e klart, är man fackligt avlönad eller har på annat sätt en priviligerad position har man råd och möjlighet att kämpa.

Men det är annan sak att ha personliga kontakter med arbetsköparen och samtidigt ha en bra kontakt med dem. Man tycker att ledningen i småföretaget är juste, det är mer de objektiva (kapitalistiska) lagarna som styr. Och är det inte staten som upphandlare som är den riktiga boven i dramat. Staten fiskar efter små utgifter snarare än att de försöker maximera välbefinnandet för arbetare och brukare. Framförallt saknas visionen hos staten den ska vara en bra köpare av privata välfärdstjänster. Att kräva kollektivavtal som upphandlare är bra, men mycket långt ifrån tillräckligt!

Ni som tjänar på krig

2007-02-03T17:50:00.000+01:00

Kvällens tips: Mikael Wiehes cover på Bob Dylans Masters of war. Låten heter Ni som tjänar på krig och riktar sin avsky mot krigsindustrin som tjänar pengar på att fattiga människor i Nord och i Syd mördas. Lika aktuellt nu som då!

Hushållsnära tjänster åt barnfamiljerna?

2006-12-30T18:38:00.000+01:00

Debattartikel i AB.

Magisteruppsats - INGEN upphovsrätt!

2006-12-09T22:58:00.000+01:00

Att lägga kommunal verksamhet på entreprenad sägs vara allmänt attraktivt och ekonomiskt effektivt. Kolla in min magisteruppsats, där jag dels går igenom den internationella ekonomiska litteraturen i ämnet, men också i ett praktikfall studerar hur privat produktion av välfärdtjänster fungerar. Annars rekommenderas Klas Rönnbäck med en rapport och en bok i ämnet. Boken, likt rapporten heter "Privatiseringarnas pris"

Alliansen vann - folk går i landsflykt

2006-09-19T17:19:00.000+02:00

Högeralliansen vann valet. Det mycket pga. att högern tryckte på punkter som traditionellt är socialdemokratiska (som ex. arbetsfrågan). Socialdemokraterna har i princip sedan explosionen av arbetslöshet i början av 90-talet fortsatt att föra en nyliberalt inriktad ekonomisk politik. Låg inflation före låg arbetslöshet, höga offentliga överskott istället för en statsbudget i balans på LÅNG sikt.

Det som att skjuta sig i foten att säga att jobben kommer. Det finns inga irrationella ekonomiska lagar obundna av tid och människors specifika agerande. Hoppas också att förlusten gör att Socialdemokratin begår självkritik. Hade de fört en rejälare vänsterpolitik så hade det varit mycket svårare för högerpartierna att kritisera socialdemokratin utifrån krav som full sysselsättning och misär. Alla skulle tydligen inte med..

Och för vissa blir det landsflytt. Jag flyr till oljeparadiset Norge och söker jobb. Full sysselsättning - arbete åt alla! "I Norge är det inte arbetgivarnas marknad" som min arbetsförmedlare uttryckte det. Vore just om det finns något arbete med fokus på ekonomisk politik!

Abe på SVT

2006-09-07T04:25:00.000+02:00

Abe har kommit med på SVT. Grymt. En bra kritik av demokratin och dess ofullständighet. Något akademisk dock..

Småföretag och utsugning

2006-09-07T03:53:00.000+02:00

Det puttenuttas en hel del med småföretag. Det sägs om varje soloföretag anställer en person så utrotas arbetslösheten. Småföretagarna är goda entreprenörer och ser till vad marxister kallar bruksvärdet - alltså det som konsumenterna anser vara nyttigt och så. Och det är såklart sant, alla företag måste anpassa sig till vad konsumenterna efterfrågar. Men i verklgheten måste de skapa vinster åt ägarna och agera på ett konkurrensmässigt sätt för att inte slås ut från marknaden.

Ett exempel är när en anonym person anländer till en mindre anonym pub (Harrys) i Linköping. Eftersom de inte är ute efter att tillfredsställa konsumenternas eller samhällets behov så tar de emot en "överförfriskad" gäst och tar ut 80 kr i inträde av den personen. Sen strax efteråt följer en av vakterna den personer bakvägen ut från krogen och slänger ut den personen.

En vanlig kommentar: Varför nekar de honom inte bara inträde om han har ett par bjär under bältet? Ett rimligt svar är att de lever i en kapitalistisk värld där de tjänar på att handla som de gör. Företaget handlar helt rationellt utifrån sin situation.

Min fråga är således: Är privat företagande bra för konsumenterna?Är det en rimligt ekonomiskt system? Kan man motverka sådana effekter genom små reformer inom systemet, eller måste det förändras i grunden?

Implicerar överskottsmålen minskande skattemoral?

2006-09-06T11:39:00.000+02:00

Det sägs att skattemoralen blir sämre och sämre. Det är nog sant. Fler och fler jobbar svart och skatteplanerar (t o m affärsdrivande statliga bolag). Men varför blir moralen sämre?

"För höga skatter!" svarar en person som röstar på högeralliansen. Den "opolitiske" och "neutrala" nationalekonomen intygar: "Så är det. Jag har en konkret modell på det. Skattekilar är också betydelsefulla". (Men att han inte har empirisk forskning som i någon större utsträckning stödjer det vill han inte berätta..)

Men är detta verkligen en rimlig och heltäckande förklaring? Inte då. Skattekvot (totala skatteintaget i förhållande till statens samlade inkomster) och skattemoral har iofs troligen ett samband, men man måste också ta hänsyn till hur skattepengarna används och OM de används.

Idag tas en hel del pengar in, men inte alla används. Vi har sen en tid ett sparande i statsbudgeten på två procent i genomsnitt. Pengarna används iställer för att spekulera på börsen och liknande. Och sparande i sig gör inte samhället rikare, endast arbete, produktivt arbete gör samhället rikare (Marx skulle säga att värde skapas när pengar ackumuleras och produktivt arbete utförs). Att hålla uppe arbetslösheten genom att spara gör alltså samhället fattigare än det skulle varit om man använt pengarna i det offentliga i form av satsningar på välfärden (ni vet skola, vårdtjatet..) eller i form av offentliga investeringar (t.ex. förbättrade kommunikationer, utbyggda bredbandsnät, bostäder så folk kan flytta och byta jobb lättare).

Johan Ehrenberg skriver ganska bra om skattemoral, överskottsmål osv. (s. 20-23).

Gunnar, Göran och Fredrik? Vilka ska bort?

2006-09-03T03:15:00.000+02:00

Det här är en grym kille. Gunnar Myrdal. Han vänder och vrider sig nog åt sossarnas borgeliga politik.. Arbete åt alla? Vilken idiotisk fråga säger Gunnar, vad är detta samhälle utan alla förmågor tas tillhanda? Markanden kan inte i sig själv lösa problemet med arbetslöshet. Beredskapsarbeten - skapa dem nu! Nä stoppa Borgarklassalliansen och de så kallade Socialdemokraterna i papperskorgen.

Vad säger Göran P? Nä men jobben kommer, du vet markanden sköter sig själv bäst. Vi har ingen makt. Jo just det, Adam Smith han var mer vänster än oss, men den osynliga handen hade han i alla fall rätt i. Globalisering och allt.. Vi kanske skulle sänka nån skatt. Vilken skatt gynnar mig bäst tro..?

Freddie: Du Göran, jag några invändningar..Det är ju två Arbetarpartier idag. Ett nytt och friskt, och ett gammalt och grått som vill att alla ska vara viljelösa och leva på bidrag. Nä, vi vill ju värna välfärden och bekämpandet av arbetslösheten är något centralt. Vi vet inte direkt hur vi ska få bort arbetslösheten o så men vi tror ändå att det e bra med begränsade socialförsäkringssytem, svag facklig organisering och dåliga villkor för arbetslösa. Ska det vara lönsamt att arbeta? Nja. Vår ståndpunkt är att det ska vara lönsamt för arbetare att arbeta, men gärna inte för dem som har varit så företagsamma och innovativa. De kan gärna leva på ränta. Ta bort lite incitament för dem att arbeta, de är ju entreprenörer trots allt. De kan ju gärna bli rika, men några måste ju trots allt ha incitamet för att arbeta.

Gillar du inte Göran & Fredrik? Är du löntagare och trött på orättvisor?Rösta då på Vänstern!

Det gamla arbetarpartiet och det nya

2006-08-28T16:00:00.000+02:00

Har fått hem lite valmaterial och röstlappar i brevlådan. Socialdemokraterna är det traditionella arbetarpartiet och Moderaterna, i alla fall enligt de själva, det nya. Vilka är då de som ställer upp för de olika partierna? Ifrån vilka yrkeskategori kommer de? Jag har valt att kolla på Skåne län södras tio första riksdagskandidater från de båda partierna.

Att Moderata samlingspartiet har höginkomsttagare på valbar plats kanske inte är speciellt konstigt. Det är en docent, en byggnadsingenjör, en ekonom, en tullinsektör, ytterligare en (civil)ekonom, en utvecklingschef, en skogsägare och en kriminalinspektör. Denna rad av högstatus- och höginkomstyrken samt personer med mycket kapital är inte speciellt överraskande. Däremot är personalsekreterare och socialsekreterare exempel på tjänstemän som skulle kunna placeras in i arbetarklassen. Deras inkomster är inte speciellt höga och de har kanske inte speciellt mycket makt över andra och över sitt eget arbete.

Kandidater från arbetarklassen? Knappast. Kan ett arbetarparti representeras av personer från övre medelklass/överklass? Tveksamt..

Slutsats: Nä, högerparti i borgeosins intresse.

Socialdemokratiska arbetarpartiet måste väl vara ett arbetarparti? Det står det ju i namnet! Hur lätt som helst! Nja, kanske inte. Om vi återgår till metoden ovan: Vilka yrken har kanditerna? Fyra är riksdagsledarmöter, ett statsråd, en studieombudsman, ett oppositionsråd, en barnskötare, en studerande/lärare och en studerande. Alltså sex politiker eller liknande, två studerande och en arbetare. Alltså ungefär lika många från arbetarklassen som Moderaterna! Flertalet är, till skillnad från Moderaterna, politikerklass. Dock kan fritidspolitikerna vara svåra att dela in i fack, likaså studenter.

Slutsats: Lika litet arbetarparti som Moderaterna. Snarare politiker- och byråkratparti, men kanske inte lika mycket borgarklassparti som Moderaterna.

P.S Jag ser fram emot Moderaternas nästa kampanj:

Lika lite arbetarklass som Sossarna.

- Är du övre medelklass så gynnar vi dig.

- Är du arbetarklass så kan du lika väl rösta på oss - det blir bra för oss ändå.

Arbete eller Bidrag?

2006-08-28T13:37:00.000+02:00

Borgaren: Arbete eller bidrag? Vad vill du ha?

Arbetaren: Nä, arbetsfria inkomster måste vara att föredra framför att arbeta och slita för sitt uppehälle (Det är ju jobbigt!). Synd bara att man inte har så så mycket arbetsfria inkomster så man kan leva på det.. Så jag antar att det blir till att sälja sig oavsett man vill det eller inte. Men på den politiska [röst]marknaden säljer jag nog mig inte. Soffan duger bra iår också. Det är så man protesterar mot kapitalismen.. Genom att sluta sälja sig.

Ny blogg: Foto, morot och pilsner

2006-08-27T22:55:00.000+02:00

Jag har, som en god entreprenör jag är, startat en ny blogg. Den kommer vara lite mer informell och undvika utläggningar om profitkvotens fallande tendens. Däremot så kan det hända att bilder på den presenteras. Så här beskriver jag den nya bloggen:

"En sida med de tre element. Foto för just det - foton. Morot för någoting som gräsätare kan äta. Pilsner symboliserar vätskan - Alltifrån olivolja till persikoöl. Vätskan har också ett visst samband med sport (och då fotboll framförallt)."

Dock kommer jag fortsätta med det proletära och det politiska på denna blogg. Alltså här blir det konkret och räta vinklar. På den nya sidan blir det kråkvinklar, kråkor och flumigheter samt en och annan rövinsfläck.

Nya bloggen. Flum für alle!

de Vylder om finansfolk

2006-08-27T22:47:00.000+02:00

"Vi ser också hur finansmarknadens växande roll avspeglas i massmediernas nyhetsrapportering. Trots att jag själv är nationalekonom har jag på senare år fått allt svårare att intressera mig för ekonominyheterna, som allt oftare påminner om veckotidningarnas bantningstips. En skillnad är dock att bantningstipsen är mer tillförlitliga än de så kallade finansanalytikernas börskommentarer och placeringstips." (Tobinskatten, 2001 s. 114)

Globalisering 1

2006-08-15T22:39:00.000+02:00

Arbetarklassen i sverige har historiskt kunnat kämpa till sig hyfsat höga löner och bra arbetsvillkor. Detta har inte genomförts utan att kapitalet fått en rejäl del av kakan. Kapitalet (och speciellt de mest lönsamma produktionsenheterna - oligopolföretagen) ville inte ta konsekvenserna av klasskamp under de gyllene årtiondena efter andra världskriget. De ville inte att kampen mellan intressena skulle ge upphov till "tidsförluster" för dem (som t.ex. strejker), utan gick med på högre löner, så länge som de fick hög avkastning. Men när konkurrensen mellan kapitalister ökar så blir företagen tvugna att hålla tillbaka prisökningarna på sina produkter. Detta innebar minskade profitnivåer. Då är den självklara frågan för kapitalet: Hur höja profiten i förhållande till investeringarna?

Svar: Globalisering! För att kunna sänka löneutbetalningarna började kapitalisterna hota om att flytta sina fabriker utomlands. Effekterna är tvåfaldiga. Kapitalisterna kan genom att flytta produktionen till ett låglöneland sänka sina arbetskraftskostnader. Men globaliseringen också som ett effektivt hot mot de anställda, arbetarna kan tänka sig att sänka sina löner för att deras jobb inte ska flytta utomlands. Men varför har vi då kvar vissa produktionsenheter? Varför flyr inte alla företag utomlands? Är de altruistiska? Vill göra något gott för sverige?

Svar: Ja, de kan nog vara altruistiska som personer och ja de kanske gillar sitt hemland (se här!). Svaret är snarare att de agerar utifrån sin position i kapitalackumulationssystemet och vill helt enkelt överleva som kapitalister (och inte tvingas lönearbeta). Eftersom de vill upprätta sin levnadsstandard och föröka sin rikedom flyttar de produktionen utomlands. Men, arbetsköparen träffar också på svårigheter vid utlandsflytt. Längre transporter, sämre infrastruktur och att kostnaderna för "korruption" avsevärt ökar är exempel som de möter. Samtidigt är kostar själva flytten och omstruktureringen en hel del. Förutsättningen är således att skillnaden i lön är mycket omfattande så att kapitalisternas vinster i och med lägre arbetskraftskostnader överstiger kostnaderna för omstrukturering, sämre infrastruktur, korruption och ökade transporter.

Hur påverkar globaliseringen de semiperiera ländernas? Mer om globalisering i nästa inlägg!

Bostäder eller Bostadsbrist?

2006-08-10T19:05:00.000+02:00

Vi lever i ett samhälle där de med pengar och kontakter har det ganska bra. Detta gäller även bostadsmarknaden. Den funkar i och för sig ganska bra. För vissa! Företagen på byggmarknaden tjänar pengar och konsumenterna med kapital har möjlighet att köpa sig förbi bostadsköer genom att köpa bostadsrätter. Andra har det sämre. De måste förlita sig på att de som äger hyreshus är goda människor och hyr ut till dem som inte har fast jobb eller bra referenser. Detta är något som dels drabbar många unga och stora delar av arbetarklassen.

Inte ens kommunala bostadsbolag som vi äger tillsammans, är annorlunda. Även de är ute efter att tjäna pengar och ”screena” marknaden efter lönsamma hyresgäster. Sen när är inte ett bra boende åt alla en mänsklig rättighet?

Det borde byggas mer bostäder, och en rimlig bostadsstandard borde vara tillgänglig åt alla. Bygg efter människors behov av bra bostäder istället för lyxlägenheter som uppfyller marknadens behov av höga vinster. Tillväxt i sig är inte eftersträvansvärd för vanligt folk, men en nödvändighet för kapitalet. En hållbar tillväxt som utgår ifrån uppfyllandet av kvalitativa mål (som bra bostäder åt alla) kan däremot något att bygga samhällsekonomin på. De kommunala bostadsbolagen borde fokusera mer på vad som är bra för samhället som helhet, inte enbart på kostnadsminimering och monetära vinster. Införandet av en kommunala bostadsförmedlingar på områden med bostadsbrist skulle också underlätta för vanligt folk och innebära att alla får lika möjligheter att erhålla bostäder (liberala principer med andra ord!). Vilken bostadspolitik tjänar folkflertalet på? Vänsterpolitik eller Högerallianspolitik?

Denna vackra bild föreställer mina föräldrars sommarstuga (appropå bostäder). Den byggde far min med sina egna händer. Materialet är själplockat och självsågat. Spiken är utformad i grannens hobbysmedja. En proletär boning utan alienerad och exploaterad arbetskraft! Detta är det kommunistiska (eller snarare syndikalistiska) idealet!

Foto: Farsan Ståhl

Fotbolls VM-elvan

2006-07-19T17:42:00.000+02:00

Jag brukar i fotbollsmästerskapstider ta ut en personlig VM-elva. I min elva är detta mästerskap har jag tagit ut de bästa spelarna på respektive position och inte som i förra EM då jag tog ut det bästa laget. Jag har i detta mästerskap valt en 4-2-3-1 uppställning eftersom det är den mest använda uppställningen i VM och en uppställning man får in de mest glänsande spelarna. Nedan följer uppställningen:

Lehman

Cafu - Cannavaro - Thuram - Lahm

Viera - Ballack

Cole - Zidane - Henry

Klose

Konkurrensen om målvaktsposten i årets VM var knivskarp. Säg bara Bartez, van der Saar och Cassillas. För att inte tala om Buffon som föll på målsnöret. Lehman väljs framför Buffon eftersom han varit riktigt bra i hela VM. Även att tysken fullkomligt krossade de argentinska skyttarna i kvartsfinalens straffsparksläggning måste vägas in. Stabilt som fan!

Backlinjen var inte speciellt svår att ta ut. Cannavaro och Thuram väljs som mittbackar med Terry som främsta utmanare. Som ytterbackar väljs Lahm och Cafu med portugisiske Miguel och Zambrotta som bänkvärmare. Lahm är förövrigt VM:s positiva överraskning med moget spel. Duktig såväl offensiv som defensivt. Som en ung Roberto Carlos, fast stabil bakåt, skulle man kunna säga!

Mittfältet var svårare att ta ut, och då speciellt de offensiva mittfälltsplatserna. Viera som många (mig inklusive) har trott varit slut tar en defensiv mittfälltsposition. Ballack kompletterar på det centrala mittfältet, fast med en offensivare roll. Joe Cole och Henry tar ytterpositionerna där Henry får en lite friare roll. Zidane är självskriven som stångande spelfördelare. Vilka konkurrerade om mittfältsplatserna då? Essien på det centrala mittfältet och Sweinsteiger , Kaka och Gonzalez på de offensiva positionerna.

Den mest självklare spelaren återfinns på forwardspositionen.Gör man fem mål under ett VM och vinner skytteligan är man självklar som striker! Drogba, Crespo och Torres hamnar utanför planen. Nån av dem kanske man slänga in i slutet av en match a la´ VM 2006 (läs: 0-0 match)?

Inget VM som utmärker sig direkt. Möjligen de tråkiga slutspelsmatcherna och straffavgörandena. Ingen skräll att Italien vinner heller.

Bloggsemester

2006-06-05T21:11:00.000+02:00

Dax för lite semester ifrån bloggandet. Det lär inte bli något inlägg, eller iallafall mycket sporadiskt, i sommar.

På dessa ställen kommer du säkerligen träffa på mig:

Tyskland. Vi ses säkert! Kommer hänga på Camp Hamburg.

Värmland. Päronens sommarstuga ligger i Värmskog. Hälsa på! Annars kommer jag nog bo endel i päronens lägenhet i Karlstad. Jobba lite i form av köra lite taxi kommer jag nog göra, men även läsa lite juste litteratur. Indoktrinera min systerson i marxismen står i kalendern! Också fixa den där uppsatsen. Alltid skönt att bli klar med sådana grejer..

Arvikafestivalen. Kommer jobba för Löken där.

Säljerydfestivalen. Softisch festivalisch. Kommer eventuellt dra dit. Garanterat kommer nakna hippies, en skock får och barn leka med mig där. Häng med du med!

Trevlig sommar, folks!!

Let the beer and the sun be with you!!

Vem är det som tjänar på det?

2006-05-16T23:43:00.000+02:00

Råkade lyssna en sväng på Björn Afzelius. Hans Gånglåt Från Sörgården är grymt bra musikaliskt. Framför allt har låten ett bra och dagsaktuellt textinnehåll. Appropå att det är fult att kalla sig kommunist. Appropå att Öst föll. Appropå ökad konkurrens bland lönearbetare.
Vem är det som tjänar på det?

Gånglåt från Sörgården

Världen är inte längre sig lik,

lötsligt är allting helt upp och ner.

Vitt har blitt svart och rätt har blitt fel,

man känner sig alldeles förvirrad.

Vem är det som tjänar på det?


Nu är det slut på gamla begrepp,

nu är det slut på Lenin och Marx.

Nu är det fult att va kommunist,

och snart är det fult att va sosse.

Vem är det som tjänar på det?


Nu är vi alla broderfolk, både i öst och väst.

Sen kan vi annektera dom, bara dom blir liberala.

Och vem är det som tjänar på det?


Nu kan vi exportera allt, nu finns det inga hinder.

Så ge dom narkotika, AIDS och pornografi.

Hjulen ska snurra, vinsten ska upp;

Arbetskraft finns hur mycket som helst.

Får vi en invasion ifrån öst

så lär det bli slagsmål om jobben.

Och vem är det som tjänar på det?


Småningom får vi uppleva två olika sorters mänskor;

En grupp som lyder och en som ingen vill ha.

Hemma i Sverige är det dock lugnt,

här är vi som en enda familj.

Här är det slut på strejker och bråk,

för lönerna dom ligger stilla,

och skatten är lika för alla.

Och vem är det som tjänar på det?

Rädda allmännyttan!

2006-05-09T11:29:00.000+02:00

Skriv på!

Såhär vill vi inte ha det! Nej till marknadshyror och omvandlingar av hyresrätter till bostadsrätter! JA till kommunal bostadsförmedling och Socialism!

Moderater, arbetsgivaravgifter och det anti-kommunistiska spöket

2006-05-08T23:38:00.000+02:00

Moderaterna, det nya arbetarpartiet, vill att fler ska ha ett jobb att gå till. De värnar arbetslinjen. Visst, det är bra. Man tvivlar själv på t.ex. plusjobbsstrategin (som de facto tränger undan andra jobb i både offentlig och privat sektor) när man kan stärka den växande servicesektorn med ett par hundra tusen jobb i offentlig sektor (som det dessutom finns ett stort samhällsbehov av). Och JA det är ekonomiskt möjligt, och JA det är ett ideologiskt beslut. Vill man inte bygga ut offentlig sektor så ska man säga det och inte hyckla om att det inte går!

Jag är också positiv inställd till att styra ekonomin mot utökad serviceproduktion. Men vad vill då moderaterna? Jo, de vill ha fler restauranter, fler tvätterifirmor, fler pigor, fler frisersalonger etc. Känns det inte lite som en återgång till 1800-talets enkla varuproduktion (vara= produkt eller tjänst såld på en marknad)? Intressant är också att Moderater föredrar lågavlönade och stressiga jobb på en marknad än att stödja teknologiutveckling och framsteg. Alltså ett utökat klassamhälle med fler pigor snarare än högteknologisk och ekologisk hållbar utveckling. Dessa jobb som Moderaterna föreslår är också enligt Marx improduktiv konsumtion medan investeringar i teknologi och framtidsprodukter är produktiv konsumtion, dvs. konsumtion som (förhoppningsvis) kommer leda till framtida inkomster och varor som också är nyttiga för konsumenter och medborgare.

Problemet med Moderaternas ekonomiska syn är alltså inte bara slopandet av arbetsgivarvgifter utan vart de föreslår dem. Jag skulle personligen hellre se slopade arbetsgivaravgifter inom grön produktion, såsom förnyelsebara bränslen och återvinning, men även produktion och serviceproduktion som underlättar livet för "vanligt folk" (till skillnad från Moderaternas pigtjänster som sannolikt främst kommer konsumeras av överklassen). Sen måste man påpeka att de försök regeringen och samarbetspartierna med sänkt arbetsgivararvgift inte påverkat sysselsättning (dvs. "viljan att anställa") nämnvärt. Däremot verkar 6-timmars arbetsdag funka hyfsat bra. Exempelvis Toyota Center i Mölndal som införde det hela 2002. Men det finns tyvärr ett massivt motstånd från borgaralliansen och konservativa socialdemokrater.

Moderaterna är alltså det gamla vanliga ARBETSKÖPAR-partiet. För mer information om detta anti-kommunistiska spöke hänvisas till LO.

Marx-citat 6

2006-05-04T15:43:00.000+02:00

Då produktionsprocessen samtidigt är en process, där kapitalisten förbrukar arbetskraften, förvandlas arbetarens produkter inte endast till varor, utan också till kapital, till värden som utsuger den värdeskapande kraften, till existensmedel som köper människor, och till produktionsmedel som utnyttjar producenten. Arbetaren själv producerar därför ständigt den materiella rikedomen i form av kapital, en främmande makt som behärskar och exploaterar honom, och kapitalisten producerar ständigt arbetskraften i form av en subjektiv rikedomskälla, som alltid är skild från de medel, som är nödvändiga för att den ska kunna förverkligas i produkter, en abstrakt rikedomskälla, som endast existerar i arbetarens person - kort sagt: arbetaren som lönearbetare. Denna oavbrutna reproduktion, detta förevigande av arbetaren är den nödvändiga förutsättningen för kapitalistisk produktion. (Kapitalet - Första boken, Femte upplagan; s. 501-502)

Se även tidigare Marx-citat.

SM-guld!!!!

2006-04-18T22:56:00.000+02:00

SM-guld till Färjestads BK!

1981
1986
1988
1997
1998
2002

2006

Bloggkartan

2006-04-14T15:24:00.000+02:00

Nu finns min blogg på bloggkartan.se. Där kan man se vilka bloggar som är registrerade och kommer från en viss ort/stad. Grymt värre!

Tradition i påsk

2006-04-14T14:01:00.001+02:00

Häromdan tog jag en sväng på stan. Kollade lite efter smycken så här i påsktider. Vi hade tänkt att unna vår gemensamma piga i korridoren någoting extra. Tydligen ska det vara silver som gäller nu!

Härligt också att fler och fler annamar friheten, fredens och välståndets symbol. Hur bra skulle inte världen vara att leva i om alla tog till sig denna godhetens välsingnelse?

Bamse och anti-imperialism

2006-04-04T14:18:00.000+02:00

Bamse ger sitt stöd till de före detta koloniernas befrielsekamp i en serie från slutet på 70-talet. Vad skulle han anse om den västerländska missionen i Irak för frihet, välstånd och demokrati?

Marx-citat 5

2006-04-04T13:41:00.000+02:00

Man måste konstatera, att vår arbetare ser annorlunda ut, när han lämnar produktionsprocessen, än när han trädde in i den. På marknaden förhandlade han såsom ägare av varan arbetskraft med andra varuägare, den ene varuägaren gentemot den andre. Det avtal som han ingick med kapitalisten om försäljning av sin arbetskraft, gav så att säga svart på vitt att han är sin egen herre. Sedan handeln har avslutats, visar det sig att han i verkligheten inte var en fri man, att den tid för vilken han är tvungen att sälja den, att hans utsugare i själva verket inte släpper honom fri, "så länge det ännu finns en muskel, en sena, en droppe blod att exploatera". Till skydd mot "sina kvals orm" måste arbetarna sluta sig samman och som klass framtvinga en statlig lag , en samhällelig barriär, som hindrar dem själva att genom frivilligt kontrakt med kapitalet sälja sig och sitt släkte till död och slaveri" (Kapitalet - Första boken, Femte upplagan; s. 260-261)

Se även tidigare Marx-citat.

Upphovsrätt och ägandeförhållande

2006-04-02T11:59:00.000+02:00

På Foto-Lasses blogg finns en intressant artikel om upphovsrätt (som han kopplar till ägandeförhållandena i samhället). Läs den!

Är en icke-sysselsatt person..

2006-03-30T18:17:00.000+02:00

..arbetslös

eller

arbetsfri?

DN - Nyheter eller Propaganda?

2006-03-29T11:55:00.000+02:00

I DN idag finns en artikel som tar upp studenters situation. Genom att systematiskt välja ut ett par studenter som passar DN bra rent politiskt belyser de personerna sin (ekonomiska) situation. De tar som hastigast upp problemet (dvs. studenters ekonomiska situation) men belyser bara EN subjektiv lösning på på problemet - det ska löna sig att arbeta.

Studenter som extrajobbar är relativt liten jämfört de som inte gör det. DN belyser därmed bara förbättringar för en liten grupp studenter och inte förbättringar för studentflertalet. Idag finns det också andra sätt att förbättra (fattiga) studenters ekonomiska situation genom t.ex. höjt studiemedel, tandläkarreformer till unga och övergång från egenavgifter till skattefinansiering mm. Dessa reformer kommer i princip alla studenter till godo, till skillnad från höjda fribelopp (= hur mycket man får tjäna innan studiemedlet trappas av). Fribeloppen ligger förövrigt på 49 625 kr per halvår (givet 20 veckors studietermin) till skillnad från vad DN:s uppgift på 34 000 kr per ÅR - en tre gånger så hög siffra! Snacka om Propaganda!

Intressanta valkampanjer att vänta!

2006-03-24T17:28:00.000+01:00

På Moderaternas hemsida finns en massa justa bilder på Förnyaren i Moderaterna (iofs kan man ju fråga sig hur förnyande det är att ha kavaj på varje bild..). Undrar när vi får se den starke ledaren i Vänsterpartiet poserande som skogshuggare, gruvarbetare eller rentav som engelsk benknäckare i leriga fotbollskläder? Eller Maud jagas av ett gäng skäggiga och maskerade ungdomar med fransk brytning? Eller Göran Hägglund och Åke Green sittandes i ett biktbås och sörpla nattvardsvin?

Det kan nog bli en rolig valrörelse!

Mästerskap i stollighet: Pekgul och Partiet

2006-03-24T11:41:00.000+01:00

Intressant är det när icke-borgeliga krafter får komma fram på borgeliga debattsidor så är det sådana krafter som i princip har samma åsikter som debattredaktionen. Den förtvinande lilla nätverket "Vänster för Europa" publicerade för ett par månader sen en artikel på DN Debatt om bl.a. EU-frågor och överstatlighet - åsikter som helt klart DN-redaktionen gillade. På DN Debatt idag (24/3) pläderar Nalin Pekgul för monarkin och att Socialdemokraterna ska ta bort kravet på republik - ytterligare en åsikt som DN-redaktionen gillar. Och samtidigt visar de upp ett "balanserat" debattklimat där både högern och vänstern kan debattera på "lika villkor".

I Pekguls artikel står det en hel del tokigheter men jag har valt att bara ta upp några få gobitar ur artikeln (läs hela artikeln!). I artikeln kan man läsa följande:

I stället ska kungahuset ses som ett verktyg för demokratin och som den samlande kraften i ett mångkulturellt samhälle. Många intellektuella saknar förståelse för monarkins popularitet. Men så har de kanske inte heller den där riktigt nära kontakten med folk. För oss invandrare är den svenska flaggan och kungahuset viktiga tecken på vår nya tillhörighet. De feminister som vill avskaffa monarkin gör mig mycket arg. Nu när vi äntligen ska få en kvinnlig regent.

[...]

Det nya förslaget om att man ska ha full insyn i kungens ekonomi visar tyvärr på en brist på erkänsla för monarkin. Förslaget är helt fel tänkt. Vi har ett kungahus och då måste vi ge dem förtroendet att sköta sig själva.

Är det Pekgul själv som är en tokstolle eller är det Partiet som är stolliga i och med att släppa fram personer som Pekgul i ledande ställning?

Tips: "Vänstervindar i Latinamerika" på P1

2006-03-23T17:02:00.000+01:00

Peter Torbiörnsson har gjort ett återbesök efter 35 år och Evo Morales Bolivia är, i varje fall än så länge, ett mycket lyckligare land än då. Det går bra att lyssna på programet på deras hemsida.

Marx-citat 4

2006-03-22T19:31:00.000+01:00

Jag fordrar alltså en arbetsdag av normal längd, och jag kräver den utan att vädja till ditt hjärta, ty när det gäller penningsaker, får inte känslan råda. Du kan vara en mönstermedborgare, kanske medlem i föreningen för djurplågeriets avskaffande, du tillhör kanske t.o.m de frälsta, men det som du representerar gentemot mig, har inget hjärta i bröstet. Vad man tycker sig höra där, är mitt eget hjärtats slag. Jag kräver normalarbetsdagen, emedan jag liksom varje annan försäljare fordrar att få ut värdet av min vara. (Kapitalet - första boken, 1997, s. 201)

Detta lilla stycke betonar att exploateringen av arbetarna bör härledas från den kapitalistiska produktionsprocessen snarare än från någon sorts föreställning att kapitalisterna är elaka av naturen.

PS. Kolla gärna in Marx-citat 1, 2 & 3!

Studentprotester i Frankrike

2006-03-15T13:50:00.000+01:00

Franska studenter gör motstånd mot urholkad arbetsrätt för unga löntagare (under 26 år) genom bl.a. blockader och strejker. Centralt är regeringens lag om ungdomsjobb med minskat anställningsskydd. Lagen handlar om arbetsköparnas rätt att avskeda nyanställda unga löntagare efter 2 år utan motivering. En lag som lätt kan jämföras med Maud Olofssons svenska förslag om flexiblare (läs: otryggare) anställningsvillkor för unga löntagare!

Till exempel har Lilles statsvetenskapliga instutition i norra Frankrike varit avstängt sen förra onsdagen (alltså en vecka). Studenterna kontrollerar instutitionen och på andra håll i landet har flertalet intutioner blockerats i över 3 veckor och vissa i mer än en vecka. Totalt sett är 40-talet universitet i hela Frankrike delaktiga i protesterna och motståndsrörelsen är hoppfulla att kunna stoppa lagförslaget.

Intressant är också att motståndet är brett - även fackföreningarna är kritiska till lagförslaget. På lördag manar fackföreningarna tillsammans med studenterna till demonstrationer över hela Frankrike. En tydlig kamp mellan löntagarkollektivet och borgarklassen!

Doktor Kosmos - Dom ljuger

2006-03-13T15:38:00.000+01:00

Knivskarpt textstycke ur låten Dom ljuger från Doktor Kosmos senaste album Ett enkelt svar.

Det dom kallar drivkraft
Kallar jag för girighet
Och det dom kallar avundsjuka
Kallar jag för jämlikhet
Det dom kallar sund ekonomi
och järnhård vetskap
Kallar jag för högerideologi
och maktens redskap
Och det dom kallar farlig utopi
Och kommunism
Kallar jag för vanlig empati
Och altruism

Marknadsprissättning vs. reglerade fasta priser

2006-03-13T13:49:00.000+01:00

De senaste dagarna har jag sysselsatt mig genom att leta biljetter till In Flames och Sepulturas spelning i Stockholm. De ställen jag letat på är internetauktionssidan Tradera samt blocket.se. Skillnaden mellan de ställena är att på Blocket bestämmer säljaren priset och på Tradera får köparna bjuda över varandra (dvs. konkurrera) om priset. På Blocket sätts ett fast pris och först till kvarn eller köparens lämplighet (från säljarens perspektiv) bestämmer allokeringen. På Blocket kan alltså säljaren bestämma vem han säljer till. Icke-ekonomiska faktorer kan spela in, som t.ex. att säljaren kanske bara vill göra av sig med en produkt och vill att köparen ska få ett skäligt pris. På en marknad som Tradera KAN inte t.ex. etiska värderingar och altruism komma fram på samma sätt som på Blocket. Dock gör ett pristak på Tradera, som är valfritt att ha för säljaren, att altruism och etiska värderingar i viss mån kan tas hänsyn till.

En praktisk skillnad i pris mellan de olika siterna är att Tradera implicerar ett mycket högre pris och Blocket ett avsevärt lägre. Tradera är ett bra system (fri marknadsprissättning) för säljarna och Blocket är ett bra system (säljarna sätter fasta priser) för köparna, dvs. konsumenterna. Stämmer detta i resten av samhällsekonomin?

Planekonomi - varför funkade det inte?

2006-03-12T00:48:00.000+01:00

Marx motto var att vara kritisk mot allt. Jag ska här ta upp diverse problem som finns i en planekonomi. Det eftersom att de "anti-kapitalistiska" system som i störst omfattning har funnits har varit av den östeuropeiska eller den kinesiska modellen av planekonomi (det finns förövrigt exempelvis naturbefolkningar som har haft ett kommunistiskt produktionssätt och den jugoslaviska modellen av planhushållning). Kritiken bygger i stort på ett av Sten Ljunggrens inlägg i debatten om marknader och planekonomi (som alla socialister borde läsa för att få en uppfattning om planekonomins praktiska och teoretiska problem) i Röda Rummet.

Ett av Ljunggrens argument mot planekonomi är stelheten i en östeuropeisk typ av planekonomi. Där var de planerade momenten i en ekonomin organiserade i olika ministerier. Om t.ex. en cykel skulle produceras i en cykelfabrik så krävdes det färg. Färgen producerades i en annan fabrik som också låg under ett annat ministerium. För att kunna få tag på denna råvara så skulle cykelfabriken kunna ha haft en horisontell kontakt med färgfabriken, men i en östeuropeisk typ av planekonomi så var besluten tvugna att gå till toppen i hierarkin och sen ner till färgfabriken. Detta gör att riskerna för informationsspill ökar (dvs. att informationen förvrängs innan den kommer till färgfabriken) och att leveransen tar lång tid. Vidare nämner Ljunggren att produkter ofta skapas genom interaktioner dels mellan olika organistioner och dels mellan organisation och konsumenten (detta kallar man i företagsekonomi ofta samproduktion med konsumenten). Ljunggren tar även upp att privata planekonomier (storföretagen) ser annorlunda ut jämfört med en östeuropeisk planekonomi. Den största "privata planekonomin" har t.ex. enbart 500 000 lönearbetare, medan Sovjet hade 100 tals miljoner invånare (och således en mycket stor arbetskraft). Detta gör att t.ex. informationssvinnet blir mycket större i den östeuropeiska varianten av planekonomi och mer problematisk.

Vidare har många upptäkter skett genom planhushållning och planekonomi (som Sovjets framgångar i rymdindustrin och Kubas framgångar i läkemedelsforskning). Ljunggren menar att interaktionen mellan människor gör att nya kreativa lösningar sker - det sker inte under ett offentligt planekonomisystem. Vidare är det också ett problem att konsumenterna inte kan uttrycka sin efterfråga på en produktmarknad. Marknadsundersökningar och t.ex. direktdemokratisk planering kan iofs lösa endel av problemet men det kommer fortfarande vara problem att producera vad folk vill ha.

Nu är inte allt det här mina åsikter och jag skulle naturligtvis i god maoistisk anda kunna begå självkritik av vad jag skrivit. Men det gör jag kanske vid ett senare tillfälle (det finns mycket att kritisera Ljunggren marknadssocialistiska variant också).

TV-tips: HC Z

2006-03-10T23:13:00.000+01:00

Ja nu har HC Z satt igång. Ett gäng sköna nördar som aldrig förut spelat ishockey får under ett par veckor lära sig att lira hockey. Serien är också en uppföljare på TV-serien om fotbollslaget FC Z. TV-serien HC Z bygger på lagarbete och humanism istället för individuellt handlande och utröstning. Verkar bli en hyfsat bra serie även om den nog inte på långa vägar når upp till FC Z:s nivå.

Roligast från senaste avsnittet: Målvakten Matti åkte mot sitt eget mål men har inte lärt sig att stanna, vilket ledde till att han trillar in i målet och ligger där som en fisk i ett nät (iofs kanske lite taskigt att tycka att en sån händelse är rolig men man skrattar ju med honom, inte åt honom).

Matti är förövrigt rädd för ett kommunistiskt världsherravälde. Borde man inte vara mer rädd för ett kapitalistiskt globalt system?

E.A.K : Dra åt helvete!

2006-03-10T02:26:00.000+01:00

Har du fått allt du pekar på? Har din uppväxt varit finkulturell? Har du spelat golf, tennis och squasch? Ser du ner på en icke-intellektuell? Har du ärvt aktier från farmor och farfar? Har du lärt dig att äta utan at smaska? Har du druckit te ur små glasmuggar? Skryter du om din skidresa i Alperna?

Då kan du dra åt helvete
du kan dra åt helvete

Har du seglat med far i skärgården? Har du gått med mor till konstmuseet? Har du smugsupit i gillesstugan? Har du kommit in på Handelshögskolan?

SVAR: Nepp - tror inte det va. Tennis har jag spelat några gånger på en överväxt gammal tennisplan, nån gång har jag spelat squasch - skitkul! Golf har jag också testat - småtrevligt. Ja vafan icke-intellektuell arbetarklass har rasistiska och obehagla åsikter - fy fan! Farfar var en fattig prost utan ägodelar (dvs. proletär bland proletärerna) och farmor hemmafru tror jag (de dog typ 15 år innan jag föddes..). Nej varför ska man äta om man inte kan smaska? Te ur glas, vilken jädra hädelse - stora muggar ska det vara! Klart jag skryter om mina resor i Alperna. Seglat med farsan och pappas kompis Leif som är snickare i Vänern. Konstmuseet+mor=falskt. Nej. Handelshögskolan är ett ställe för snobbar som Ali Esbati, vi revolutionärer läser i Lund!

SLUTSATS:
Kapitalistklass:6 rätt
Arbetarklass: 8 rätt
=> Mellanskikt / Övre arbetarklass? Äh vafan - mellanklass va?

Svenska låginkomstagare stora förlorare i EUropa?

2006-03-08T10:55:00.000+01:00

I DN Debatt idag presenteras en studie som Svenskt Näringsliv gjort. Som vanligt tar de den lilla mannens perspektiv men argumenterar för den store mannen. Efter att bara läst debattartikeln kan jag se vissa brister i studien. Varför fokusera enbart på individens disponibla inkomst? Subvensionerad offentlig service (dvs. finansiering genom skatter) borde gynna den lägre delen av arbetarklassen. Och den subvensionerade offentlig servicen är väl större i Sverige än i många andra länder? Således borde även utgiftssidan analyseras för att analysen ska få en bättre bild av verkligheten.

Intressant vore också att se hur utvecklingen såg ut för de lägst ställda såg ut 1960-1981, dvs. då man förde en keynsiansk och social politik. Efter att ha radikalt omlagt sin politik de senaste två decenierna så kanske utvecklingen inte är så konstig? Inflationsbekämpning i en "privatiserad" riksbank istället för arbetslöshetsbekämpning i en demokratiskt styrd riksbank, budgetöverskottsmål i finanspolitiken ("sunda finanser"), utgiftsTAK, utförsäljning av statliga företag, avregleringar av ekonomin, marginalskattesänkningar för överklassen, skattehöjningar på t.ex. moms är några exempel på reformer de senaste två decenierna. Listan kan göras hur lång som helst, men en sak har dessa reformer gemensamt - borgelig ekonomisk politik. Detta har bl.a. lett till att inkomsterna har ökat för den rikaste femtedelen.

Om man mäter förändringen av realinkomst relativt BNP så är förändringen snarare beroende av om man för en ökat omfördelande politik idag, inte om att man för en politik som är lika omfördelande som tidigare. Således skulle resultatet kunna bero på att vi har fört för LITE politik med målet att utjämnande av ekonomiska klyftor!

USA - Demokratins försvarare

2006-03-07T14:50:00.000+01:00

USA är som alla vet ett föredöme vad gäller att skapa demokrati och gynna fattiga länders ekonomiska och sociala utveckling. När Världsbanken skapades 1944, så kom USA att kontrollera 35 % av rösterna. Samtidigt krävdes 80 % av rösterna för att få igenom reformer. Idag har USA dragit ner på sitt kvantitativa antal röster till 16% - en mycket altruistisk och solidarisk handling! Enligt stadgarna måste idag 85 % vara överens för att förändringar ska kunna genomföras.

Detta måste ses som helt i sin ordning. Demokratiska och fria stater bör ha kontroll över Världsbanken om en global demokratisk utveckling ska vara möjlig!

Symbolen för Frihet och Demokrati!

Framtidstro och teknisk framstegstanke

2006-03-06T16:06:00.000+01:00

Göran Greider skriver i Arbetarklassens återkomst om den framtidstro som härskade under efterkrigstiden. Då låg en bred samhällsvetenskap som grund för samhällets utformning. Men under mitten på 70-talet hände nåt. De borgeliga ekonomerna fick mer makt och inflytande i samhällsdebatten (efter att tidigare endast kritiserat den offentliga sektorns storlek och dess negativa effekter på tillväxten). Disskusionerna om olika sociala tillstånd kom att steg för steg ersättas med en mer instrumentell syn på samhället - den sociala framtidstanken ersattes således med en mer teknisk framstegstanke.

Jag väljer att likt Greider (s.224) ta upp exemplet färdtjänst. Idag är prissättningen av färtjänst reglerad på så sätt att färdtjänstresor är billigare för konsumenten än det priset en fri marknad skulle ge upphov till. Detta eftersom folket genom politiken har beslutat att även svaga i samhället ska ha rättighet till bra transporter till en rimlig kostnad. En neoklassisk ekonom skulle däremot föredra en marknadsprissättning av tjänsten. Reglerade priser ger upphov till överkonsumtion av tjänsten, vilket försämrar allokeringseffektiviteten av färdtjänster, vilket är negativt (enligt den neoklassiske ekonomen).

Wal-mart, neo-vulgärekonomi och marxism

2006-03-01T00:23:00.002+01:00

I senaste Dagens ETC finns ett välskrivet och intressant repotage. Det handlar om Wal-mart, världens största arbetsgivare (1,5 miljoner anställda!). Andreas Gustafsson skriver följande:

"Wal-Marts anställda kan inte betala sina räkningar. De tjänar helt enkelt för dåligt."

När inga fackföreningar existerar eller när de har lite makt (och med få och svaga regleringar av arbetsmarknaden) gör att arbetskraften knappt betalas såpass mycket att de kan reproducera sin egen arbetskraft. Löntagarna erhåller alltså nätt och jämt så mycket i lön att de kan tillfredsställa arbetarfamiljens sociala och kulturella behov. I Wal-Marts fall har de rentav kunnat trycka ned lönerna under kostnaderna för att reproducera arbetskraften - det kan man göra när det finns en armé av arbetslösa att tillgå.

Vidare finns det ytterligare kopplingar till Marx´ett och ett halvt sekel gamla teorier om kapitalismen. Stycket nedan visar på kapitalet och kapitalisternas strävan efter att förlänga arbetsdagen (för att på så sätt öka merarbetet, dvs. profiten).

"För fem år sedan hävdade före detta anställda att Wal-Mart inte respekterat delstatens lagar och förkortat deras lunchrast."

Detta är vad Marx för ett och ett halvt sekel ansåg att kapitalismen fungerade i industrin. Håll med om att de gamla teorierna funkar ganska väl även idag! Och det i en branch som var outvecklad på den tiden.

Vad skulle då en neo-vulgärekonom (dvs. en neoklassisk ekonom) anse om fallet Wal-Mart? Jo, han skulle anse att fri prissättning på varan arbetskraft är den mest effektiva. Fackföreningar och regleringar av arbetskraft ger upphov till s k dödviktskostnader. Folk blir arbetslösa pga. att löntagarna har för höga löner (arbetslöshet beror alltså inte delvis på att arbetsköpare tjänar på att de arbetslösa är desperata och arbetare i allmänhet är rädda att förlora sitt arbete). Vidare anser neo-vulgärekonomen att den individuelle säljaren av arbetskraft har lika stor makt som arbetköparen (löntagaren har ju många arbetsgivare och välja mellan). Antalet arbetsköpare är också enormt många, eftersom det är järnhård konkurrens mellan kapitalisterna - alla har ju lika stora möjligheter att starta företag! Marknadslösning är således den bästa för alla. Det eftersom det maximerar hela samhällsekonomins nytta, eller rättare sagt rikedom i pengar mätt (genom att en strukturell arbetslöshet i princip inte existerar).

Vilken av den marxistiska analysen och den neo-vulgärekonomiska analysen är mest modern och mest verklighetstrogen? Jag har svaret! Har du?

Marx-citat 3

2006-02-27T18:54:00.000+01:00

Pariskommunen av Karl Marx är på sina ställen ganska intressant. Pariskommunen skillde sig också på många sätt (i positiv bemärkelse) från hur de realsocialistiska länderna fungerade.

"Kommunen, utropar de, vill avskaffa egendomen, grundvalen för all civilisation! Mycket riktigt, mina herrar, kommunen ville avskaffa den klassegendom som förvandlar de mångas arbete till rikedom för ett fåtal. De hade för avsikt att expropiera expropriatörerna. Den ville göra den individuella egendomen som förvandlar de mångas arbete till verklighet genom att förvandla produktionsmedlen, jorden och kapitalet, som nu framför allt är medlen för slaveri och utsugning av arbetet, till enbart verktyg för det fria och associerade arbetet. Men detta är kommunismen, den "omöjliga" kommunismen." (1978; s.73)

Jag tolkar stycket ovan som att det är klassegendomen (dvs. det kapitalistiska ägandet av produktionsmedeln), som den fungerade då (och fungerar idag), som är det stora problemet. Däremot borde privatpersoner kunna äga produkter som har ett bruksvärde för personen i fråga och inte används i mervärdeproduktion.

PS. Kolla gärna Veckans Marx citat 1 och Marxcitat 2.

Jobbsökarteori och furnuftiga människor

2006-02-22T23:58:00.000+01:00

Jobbsökarteori (Job search theory) är en av de mest använda teorierna om arbetslöhet i Arbetsmarknadsekonomi. Teorin grundar sig på individuella aktörer som söker jobb. Ett visst antal jobb finns till marknadsprissättning på arbetskraften (dvs. fri lönesättning). Ju längre individen söker jobb desto högre löneerbjudanden får individen av arbetsköparna. Alltså ökar nyttan av att söka jobb med antalet ansökningar, men nyttoökningarna minskar med tiden, dvs. marginalnyttan för ökat arbetssökande minskar med tiden. Individen kommer vidare söka jobb ända tills marginalnyttan av ökat sökande är lika stor som kostnaden av ytterligare en ansökning (dvs. marginalkostnaden). En jämvikt har nåts. Det är den mest "effektiva" lösningen.

Denna teori implicerar bland annat att arbetssökandes nytta eller snarare inkomster maximeras genom att aktivt söka många jobb (givet fria marknadslöner, inga fackföreningar, full sysselsättning eller snarare underskott av arbetskraft mm). Stämmer verkligen teorins slutsats? (Antagandena vet vanligt folk och alla furnuftiga och vetenskapliga akademiker att de är falska.)

I en doktorsavhandling av Margareta Bolinder visas det att ju fler jobb arbetslösa söker inte påverkar deras chanser att få jobb (Se senaste Studentliv). Detta stämmer överens den del av kurslitteraturen som byggde på empiri i en Arbetsmarknadsekonomikurs jag läst - ju kvalitativt man söker jobb är det viktiga, inte kvantiteten (hur många halvdana ansökningar man skickar in). Så varför finns sådana här Nisse-Lasse teorier kvar som huvudteorier (de har ju knappast nån förankring i verkligheten)?

Ett enkelt svar: Ideologiproduktion

Marx-citat 2

2006-02-21T16:41:00.000+01:00

"Det som skiljer de ekonomiska epokerna, är inte vad som tillverkas, utan hur, med vilka arbetsmedel. Arbetsmedlen är inte bara måttstock för den mänskliga arbetskraftens utvecklingsgrad utan karaktäriserar också de samhällsförhållanden, under vilka arbetet utföres"
(Kapitalet - första boken, 1997, s. 155)

Marx har en poäng i att det främst är produktionssättet som skiljer olika epoker åt. Men frågan är om vad som produceras skiljer olika epoker åt (även om det kanske inte är den mest betydande skiljelinjen). Producerade man exempelvis bajskorvar i plast i andra epoker? (Det sysslar kineserna med nuförtiden. Bajskorvarna exporteras till oss här i Nord. Alienation!)

Lika som bär?

2006-02-20T21:57:00.000+01:00

Fråga 1: Vem är vem?

Fråga 2: Vem har mördat flest?

Fråga 3: vem har varit med en prostituerad?

Fråga 4: Vem har stulit en busshållplatsstolpe?

Fråga 5: Hur många affischer/tygaffischer har den ena av den andre?

Fråga 6: Vems farsa har varit företagare?

Peter Söderbaums artikel i ETC

2006-02-08T00:42:00.000+01:00

En bra och viktig artikel i ETC om den opluralistiska nationalekonomin.

Veckans Marx-citat 1

2006-02-07T15:02:00.000+01:00

Jag tänkte passa på att kopiera Linus Gustafssons goda ide med Marxicitat. Ett Marxcitat i veckan förlänger livet, som jag brukar säga.

Annorlunda är det med kapitalet. Dess historiska existensvillkor föreligger ingalunda i och med varu- och penningcirkulationen. Det uppkommer endast, där ägaren av produktions- och livsmedel finner den frie arbetaren på marknaden som säljare av sin arbetskraft.. (Kapitalet - Första boken, 5:e upplagan; s. 147)

Detta kan tänkas visa på att marknader i sig kan finnas utan att kapital genereras. Om arbetaren har kontroll över produktionsmedlet (i någon form) så förverkligas inte processen på samma sätt som ovan. Vid demokratiskt ägande köps inte varorna av en arbetare på marknaden som säljer sin arbetskraft utan av en delägare av produktionsmedlet. Således borde vi fokusera på att erävra produktionsmedlen och på så sätt omformera produktionsförhållandena.

(Kommer förövrigt att i vår försöka få upp ett Marx-citat i veckan med lite kommentarer)

Religion och ränta

2006-02-06T13:28:00.000+01:00

Många av de stora politiska och religösa ledarna som Moses, Jesus, Muhammed, Luther, Zwingli och Gandhi har försökt att minska de sociala orättvisorna genom att förbjuda räntebetalningar. (från Margit Kennedys "Ekonomi utan ränta och inflation")

Det är intressant att läsa att religösa läror från skilda religioner har en liknande syn på räntebegreppet: Det är omoraliskt att ta ränta (dvs. tjäna pengar på andras arbete).

Vidare nämner Kennedy att de katolska påvarnas förbud mot att ta ut ränta gjorde att det judiska folket blev de ledande bankirerna i Europa. Således lämnades "det moraliska problemet" över till judarna. Judarna i sin tur fick inte, enligt sin religion, ta ut ränta från sina egna. Dock var det ok att ta ut ränta från andra icke-judiska folk. En annan religion, islam, har också förbud mot ränta. Där får inte långivaren ta ut ränta, men däremot har långivaren rätt att få ett delägande i låntagarens affärsprojekt och har också rätt till att få del av de framtida vinsterna.

Vad anser killarna i "The kristet utseende" om ränta tro?

Den fria utbildningen är i fara

2006-02-05T18:20:00.000+01:00

Jag och en kamrat har fått in en debattartikel om studieavgifter till vår kårtidning Nådige Lundtan. Vår ekonomkår är en av få kårer som står bakom regeringen om att göra den högre utbildningen till en kapitalistisk vara:

Den fria utbildningen är i fara

Lundaekonomernas ställningstagande för avgifter vid högre studier för icke-EES medborgare står inte alla medlemmar bakom. Vi anser att utbildning är en rättighet för alla, oberoende av plånbokens storlek. Diskriminering av icke-européer, som avgiftsinförandet ger upphov till, är även det en oönskad effekt. De studenter som skulle drabbas av regeringens planerade införande av avgifter kommer dessutom oftast från mindre utvecklade länder där deras tillskott i humankapital bidrar till demokratisk, social och ekonomisk utveckling. Kostnaden för dessa studenter är cirka en halv procent av högskolesektorns totala budget, vilket är en väldigt liten kostnad med hänsyn till de positiva externa effekter som dessa studenter bidrar med till vår utbildning (genom att tillföra olika perspektiv och erfarenheter). De positiva effekterna kommer vi antagligen att förlora, eftersom resultatet av införandet av avgifter troligtvis medför att icke-europeiska studenter väljer att studera i länder där utbildningen är fri eller åtminstone billigare än den av utredare Erland Ringborg föreslagna kostnaden motsvarande cirka 80 000 kronor.

Om man inför avgifter för en grupp, ändrar man synen på utbildning från någonting som gagnar samhället som helhet till att se utbildning som en individuell investering skild från samhällsnyttan. Man ändrar därmed synen på kunskap.

I andra länder har man redan genomfört liknande reformer. Exempelvis så införde under 2003 den tyska regeringen avgifter för just utomeuropeiska studenter. Samtidigt försäkrade Schröder högtidligt att detta absolut inte skulle komma på tal för inhemska studenter. För att befästa detta lagstiftade man och skrev ett tillägg till högskolelagen. Två korta år senare revs lagen upp efter påtryckningar från de konservativt styrda delstaterna. I dagens Tyskland måste alla studenter på högskolan betala en terminsavgift på 4 500 kronor och krav på höjningar hörs från allt fler håll.

Även i England smögs avgifterna in via de utomeuropeiska studenterna 1998, för att kort därefter även införa avgifter för inhemska studenter. Efter ett antal höjningar är de brittiska universiteten nu uppe i en maxavgift om £3 000 (cirka 40 000 kronor) per läsår.

Vi borde lära oss av våra grannländer och inse att ett undantag från den allmänna avgiftsfriheten kan komma att spridas och drabba oss alla!

Avgifter drabbar alltid låginkomsttagare mest, och vid ett universitet som Lund, med en omfattande social snedrekrytering, borde man aktivt arbeta för en jämlik högskola, inte befästa snedrekryteringen!

Vi vill därför uppmärksamma att Lundaekonomernas ställningstagande för införandet av avgifter vid högre utbildning för icke-européer är någonting vi inte kan ställa oss bakom. Bevara den fria högre utbildningen!

Victor Ståhl

Sofia Lord

Valfrihet, CSN, medborgarlön och morotsodlare

2006-01-31T13:18:00.000+01:00

Ibland känns saker och ting bara jobbigt. Man ska välja försäkringsbolag. Egentligen vill man inte byta, men de gillar tyvärr att höja priserna, så man blir man väl tvungen. Man ska placera pengar. Vanliga konton ger ju inte speciellt mycket ränta. Men sätt in dom på JAK-banken säger nån som odlar sina egna morötter. Javisst, det är ju trevligt och vackert, men vad gör det om lilla jag sparar utan ränta medan alla andra sparar med ränta på borgeliga banker (iofs är den väl försumbar).

Justdet, så var det vanliga med CSN - Gå dit och fylla i ett papper, vänta i en trekvart i kön. Ibland känns medborgarlön jädrigt soft och bra. Då försvinner massa pappersbyråkrater, vilket e jättebra. Eller är det verkligen det? Då får jag ju ännu svårare att få jobb i framtiden!

Hursomhelst har jag en lösning på allt detta: Låt någon upplyst despot eller sossepamp bestämma vilka privatförsäkringar man ska ha och bort med den borgeliga valfriheten. Medborgarlön bör vidare se till så att alla har möjlighet att uppfylla sina grundläggande behov!

Mer makt till Den stora Ledaren!

Manifestation mot studieavgifter

2006-01-30T15:55:00.000+01:00

Idag presenteras en utredning av regeringens utredare Erland Ringborg, som behandlar hur man ska införa studieavvgifter i högskolan för icke-EES medborgare. I och med detta har vi i VSF Lund genomfört en manifestation genom att (likt Martin Luthers 95 teser) spika upp "10 teser mot studieavgifter" på Universitetshuset i Lund . Syftet med det hela var att belysa avgiftsutredningen och att den breda massan ska kunna få information om de negativa effekter som införande av studieavgifter kommer få för folkmajoriteten.

Fler bilder hittar ni på min andra blogg.

UPPDATERING 2/2: Artikel i Flamman om manifestationen.

Virvelvinden och svar på "Lund tillhör även Bratsen"

2006-01-30T14:57:00.000+01:00

Tidigare har jag skrivit om överklasstudenter som anser sig bli behandlade dåligt. I senaste numret av Lundagård svar två studenter här och här på borgeosiungdomarnas artikel.

Det ryktas dessutom att affischerkampanjen, som gav upphov till bratsartikeln, är utförd av anarkistiska gruppen Virvelvinden.

Hedra Fader Marx

2006-01-17T00:19:00.000+01:00

"I de samhällen, där det kapitalistiska produktionssättet härskar, uppträder rikedomen som en "oerhörd varuanhopning" (Karl Marx, Till kritiken av den politiska ekonomin), den enskilda varan som dess elementarform."

Det må vara grymt att citera sig själv, men hur många har gjort som fader Marx? Citera sig själv på första raden, i första kapitlet i Kapitalets Produktionsprocess. Någon som gjort det samma?

Förtrycket mot män, förmögna och välkammade ökar dramatiskt!

2006-01-15T01:06:00.000+01:00

Tänkte spinna vidare på mitt tidigare tema om förtryck av män, förmögna och välkammade. Jag har hittat ett attentat i detta fall troligtvis utfört av Slyngelbratsens UtblottningsFronts Pensionärsförening.

Visst går det att höja skatterna!

2006-01-03T21:28:00.000+01:00

Med anledning av min tidigare bloggpost angående möjligheterna till höjda skatter och reformernas eventuella rättvisefokus är det intressant att läsa Ankarloos senaste artikel i ETC.

I artikeln jämför han den statligas skattens andel av BNP 1989/90 med andelen 2004/2005. Den statliga skattens andel av BNP var då 8 % jämfört med dagens 2 %. Hade vi bibehållit den höga statliga skatten hade vi haft 150 000 000 000 kr mer i stadskassan som härstammar från den statliga skatten (allt annat lika) !

Ytterligare en intressant utgångspunkt Ankarloo har, är att det är skattesänkningsförespråkarnas uppgift att motivera sänkningen av den statliga skatten, inte våran uppgift att bevisa det negativa med skattesänkningar!

I artikeln förespråkar författaren dessutom att ett lämpligt förhållningssätt är att vänstern borde verka för en skatterefom som baseras på rättvisa och jämlikhet. Höj den statliga skatten. Återställ standarden i socialförsäkringssystemen, sänk egenavgifterna, undvik höjningar av(eller sänk rentav) kommunalskatt och moms. Dessutom ökar möjligheterna för att öka offentlig konsumtion (såsom vård och omsorg).

Det vi bör göra är alltså att INTE lyssna på vad borgeliga ekonomer och massmedia vill! Men läs gärna Ankarloos artikel.

Jultips

2005-12-25T12:03:00.000+01:00

Nu i juletider tänkte jag passa på och tipsa om lite progressiv kultur:

Tårtan är ett måste. Gå in och kolla in den roliga länken dessutom! Bagarljuden e riktigt kul:)

Jan Lööf, som själv medverkade i Tårtan, har gjort en hel del klockrena serier och bildteckningar. Dessutom var det han som gjorde Skrotnisse (dockteatern som visats på TV flera gånger). Så om ni inte har något speciellt för er i jul så gå till biblioteket och låna serieböckerna, ladda hem Skrotnisse (eller ännu bättre, köp den. Är ett måste att ha i DVD-hyllan!).

Karl-Bertil Jonsson är ju också klokren. Fast den såg kanske de flesta på julafton. Dock kan det vara intressant läsning på länken.

Kapitalistisk jul eller alternativ jul?

2005-12-22T22:46:00.000+01:00

Lyssnade på P3 häromdagen. Ganska bra radiokanal, men det känns som vi behöver fler BRA, kvalitativa och heterogena alternativ att välja på, alltså inte fler homogena reklamkanaler (gärna mindre av dem).

Hursomhelst ringde en kille in till radiokanalen. Han tyckte inte så mycket om julen som den ser ut idag. Dessutom tyckte han bland annat att julen är alltför inriktad mot kärnfamiljen och att den även är överkommersialiserad.

Personen föreslog att man skulle ha en sorts gala (precis som Nobelfesten fast annorlunda)för de hemläsa där alla sveriges hemlösa kunde äta ett klöss julbord, få möjlighet till ett värdigt boende, möjlighet till friskvård etc. under tre dagar under jul. Personerna skulle också skjutsas från alla landets ändar till en central belägenplats.

Fett bra alternativ tyckler jag! Inför galan och skrota den kapitalistiska julen! Själv ska jag fira en såndär halft meningslös kärnfamiljjul, blir väl halvtråkigt som vanligt. Och läsning ur Julevangeliet. Självklart är nästan all mat till för köttisar och släktingarna kommer självklart fråga varför jag är gräsätare.

En liknande gala som den jag nämner ovan fanns faktiskt på 60-talet. Mamma och pappa bodde i Uppsala då. Istället för att åka hem över julen så stannade de i Uppsala och serverade mat och umgicks med ensamma personer, hemlösa etc. Vår generation är bra på att snacka lite halvabstrakt om arbetarklassens frigörelse och solidaritet, men hur ofta omsätter vi det till handling?

”Lund tillhör även bratsen”

2005-12-21T13:32:00.000+01:00

Bratsen går till attack, då är det bäst att passa sig:) Kommer också lägga upp en VSF-kamrats svar på artikeln senare (när och om den kommer in i Lundagård).

Mycket nöje!

UPPDATERAT 29/12: Fungerande länk!

UPPDATERAT 30/1: Det ryktas att affischerkampanjen är utförd av anarkistiska gruppen Virvelvinden.

"Fri" företagsamhet = ekonomisk ineffektivitet

2005-12-20T23:17:00.000+01:00

Denna vecka jobbar jag lite extra som blombud. Jag är kontrakterad av en firma som hyr ut mig till en annan. Dubbelt merarbete;)

Hursomhelst kör jag ut blompaket till företag och privatpersoner. Något ganska intressant är att blompaketen ibland kommer från en blombutik i en stadsdel, transporteras till en annan stadsdel, där ett företag (där jag jobbar) samlar ihop alla blompaket från en en massa olika blombutiker. Efter det körs de ut till olika stadsdelar, ibland till samma stadsdel de ursprungligen kom ifrån - alltså en massa onödigt extraarbete.

En ekonomi som är organiserad på "fria" företag gör att det sköts ekonomiskt ineffektivt och implicerar negativa effekter på miljön (utifrån mina upplevelser). Hur ska man då komma tillrätta med dessa marknadsmisslyckanden?

Främst behövs det mer planering i ekonomin. Blommor som säljs i ett område ska också levereras från det området. Dela upp produktmarknadena geografiskt. Samtidigt kan butikerna ägas av kommunen eller stadsdelen. Driften kan skötas av privata enteprenörer som får betalt utifrån sitt arbete. På så sätt skulle miljökostnader minska och rent monetärt skulle effektiviteten öka. Reformen är bra för alla - arbetardemokratin, lokalsamhället, entreprenörerna och konsumenterna. Men OK, kapitalisterna kanske förlorar en aning..

(Jag har fått lite inspiration från Paul Cockshott och Allin Cottrell; Planhushållning och direktdemokrati. Dock har jag bara läst lite i början av boken. Kanske det kan vara ett alternativt synsätt gentemot Niklas Jakobsson, Sten Ljunggren, Lönnroht och övriga marknadsvänstern (även om de skiljer sig åt sinsemellan)? Hursomhelst tycker jag båda perspektiven är intressanta och värda fundera över, båda inriktnigarna har liknande delar men också stora skillnader.

En god socialistbloggare som tar upp tankegångarna i boken ovan är Tobias Lindeberg (rekommenderas förövrigt). Röda rummet har också intressanta debatter mellan vänsterfolk från olika grenar; http://www.rodarummet.org/index.php?option=com_content&task=blogcategory&id=23&Itemid=42)

Pelle Peps P på G

2005-12-16T18:06:00.000+01:00

Äntligen laddat hem Peps nya skiva "Äntligen". Det ska vara olagligt. Men jag säger då att det är en kollektiv vara - ingen kan uteslutas från att konsumera varan (med rimliga kostnader) och individers konsumtion av varan påverkar inte andras konsumtion av varan. En ren kollektiv vara!

En låt heter "Homo economicus". Herren (Antipiratbyråguden?) bestraffar väl mig med att inte få med texthäfte. Men låtnamnet förkunnar att Peps e en bra kille. Kanske skulle hälsa på honom, han bor ju faktiskt i samma landskap som jag!

En annan låt, "E du dum?" handlar om att folk blir lurade av de rika och ekonomer.

"Lönerna måste nedåt, alla måste jobba mer, nu hotar den globala konkurrensen"

"Har du sett på ekonomen, med alla Business School-diplomen. Han drömmer om en tillväxt utan gräns. Han som alltid tycks begripa - rikedom åt redan rika, han ber oss gissa nästa börstendens backad av ett mediagäng, som dansande till pengasväng sysslar med att luttra våra liv. Vill han att vi konsumera, investera, expandera, din girighet är instinktiv. Är du så dum så du går på det..så får du skylla dig själv "

Klockrent.

Går det verkligen att höja skatten?

2005-12-16T18:04:00.000+01:00

Skattebaserna blir mer och mer rörliga. Eller rättare sagt finns det inte alltför stora möjligheter att höja skatten på kapital. Däremot tror jag det finns möjligheter att höja skatten på vanliga människor (moms, kommunalskatt etc). Höjd kommunalskatt slår ju också mot låginkomstagare, om de inte kompenseras med högre bidrag, större grundavdrag och liknande. Dessutom finns det väl inte alltför mycket pengar att hämta på att öka den statliga skatten eller förändra gränsen för att behöva betala statlig skatt.

Genom det svenska systemet har vi lyckats jämna ut nettolöneskillnaderna ganska bra (bortsett från diverse styrelseledarmöter och liknande), men är det verkligen möjligt att jämna ut rikedomsojämlikheterna genom reformer inom ett kapitalistiskt system?

Bosse är min favvososse!

2005-12-16T18:01:00.000+01:00

Det finns bara en Bosse Ringholm. Bosse e Bosse. Klår upp i debattfighten i Sportspegeln. Har lyckats med att vara finansminister och skattefifflare på samma gång. Dessutom så driver han med "journalister" (se http://www.expressen.se/expressen/jsp/polopoly.jsp?a=475033).

Respekt!

Rudolf Meidner - en bra kille

2005-12-16T17:51:00.000+01:00

En av de få vettiga ekonomer vi haft i detta landet är död.

Hade Meidner fått sin vilja igenom hade arbetarna år 2000 haft majoritetsägande i ett antal stora företag, bl a Electrolux, Holmen, SKF, Trelleborg och Ångpanneföreningen, enligt en nyligen utgiven rapport från Timbro (http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175665913.pdf).

I senaste Dagens ETC visar Ehrenberg & Ljunggren (baserat på Meidners "Löntagarfonder") att i ett fiktivt enskilt företag hade idag 43,5 % av aktierna ägts av arbetarna, givet att löntagarfonderna infördes 1976. Fonden antas ha en avkastning på 10 %, fondavsättning på 20 % och skatten+utdelningen skulle motsvara 40 % av den totala vinsten. År 2012 skulle arbetarna ha majoritet i det fiktiva företaget.

Vart är personer som Meidner idag? Antaglingen tjänar de en massa pengar i näringslivet, sysslar med att administrera kapitalismen, eller i bästa fall är de radikala ekonomer (men bortkörda i någon marginell forskartjänst i någon mindre högskola).

Det är också med någon sorts nostalgi jag tänker på de radikala tankegångarna och perspektiven från en spunnen tid. Det som socialdemokrater och radikala fackföreningsekonomer överlag sa på 70-talet är det mycket få som kan eller vill stå upp för idag. När kommer nästa Rudolf Meidner? Finns det kvar radikala ekonomer som kan och vill tänka nytt eller är de ekonomiska ämnena ockuperade för all framtid?

Veckans citat av veckans citat

2005-12-09T15:45:00.000+01:00

Klippt ur senaste ETC:

"Veckans citat: "Det finns idag fler skenföretag inom finansbranschen än riktiga företag."
Detta sagt av finansinspektionens Jan Green. Det roliga vore om nån kunde berätta vilket finansföretag som so är ett VERKLIGT bolag."

Roligt:)